Trots larmen från forskare fortsätter merparten av svensk media att behandla klimatkrisen som en fråga bland många andra, såsom krisande hushållsekonomi, gängkriminalitet och krig. Trots att även dessa frågor sannolikt kommer att bli eskalerande i proportion med att krisen förvärras.
Klimatkrisen är en av flera sammantvinnade kriser och dess komplexitet kräver experter, klarspråk och ett stort mått av pedagogik för att förstå. Nyhetsrapportering är att se samband, ge den stora bilden. Varenda journalist vet att det är medias uppdrag att granska, förklara och medvetandegöra. Ändå lät public service våra största kriser omvandlas till att handla om enbart bränslepriser, elpriser och kärnkraft i valrörelsen och nyheter inom dessa områden presenteras sporadiskt och påfallande ofta utan förklaring.
Det sägs att vi inte ska skrämma folk med kalla fakta, det anses alarmistiskt. Men faktum är att det under pandemin skedde dagligen, i media, av media. ”Media berättade bara fakta, och vi reagerade på dem. Vi blev inte paralyserade. Vi blev inte apatiska och gav upp. Vi reagerade helt enkelt på informationen och förändrade våra normer och vårt beteende – som man gör i en kris.” Greta Thunberg, ur kap 5.8 i Klimatboken för att bli tydliga, greppbara för vanliga människor som oss.
I åratal har vi försökt uppmärksamma media på diskrepansen mellan klimatnödläget och dess rapportering. Genom mejl med nyhetstips och debattartiklar. TV4 har inte svarat en enda gång. Svar från SVT och SR tyder alltför ofta på att kunskapen om klimatkrisen är bristfällig. En anställd på Ekot svarade t ex. på mejl: ”En nyhet är något som är nytt. Att klimatförändringarna sker är inget nytt, det kan vi inte hålla på och upprepa i sändning efter sändning. Inte heller kan vi driva kampanj för eller mot det ena eller det andra”. Vi håller med om att klimatförändringarna inte är något nytt, ej heller en enskild nyhet utan tusentals händelser som sker varje dag/ timme/minut och sekund och det i en kraftigt accelererande fart.
Vi har även fått höra av en nyhetschef och andra reportrar att det finns de som anser att media rapporterar för mycket om klimat- och miljörelaterade frågor. Att ge vika för klimatkrisförnekare publikt är mycket oroväckande med tanke på att vi redan i sommar förväntas tangera 1,5 graders uppvärmning och det 10 år tidigare än beräknat.
När det ställs krav på att journalistiken bättre bevakar klimatkrisen brukar medierna som svar betona vikten av neutralitet, balans och att man inte ska bedriva påverkan eller ha en agenda. Även vi hyllar sådana värden och vill understryka att det vi kräver inte är påverkanskampanjer, utan att journalistiken gör precis det den ska – nämligen en adekvat bevakning av en avgörande fråga för mänskligheten, en bevakning som står i proportion till allvaret och kunskapsläget. Just nu sker inte det.
Våra önskemål till public service är:
- Samtliga redaktionsmedlemmar behöver ha tillräckliga baskunskaper om klimatkrisen och förlusten av den biologiska mångfalden.
- Behandla klimatkrisen och artutrotningskrisen som kriser. Tala klarspråk – hjälp allmänheten att förstå att de angår oss alla och att vi alla kan vara en del av lösningen.
- Tids- och rättviseaspekterna måste finnas med i rapporteringen liksom en förståelse för vad 1,5 respektive 2, 3 och 4 graders uppvärmning innebär i realiteten.
- Låt nyhetsrapportering om ekonomi ex vis genomsyras av dessa frågor då allt som sker i vår omvärld påverkas av klimatförändringarna.
- Granska politiken. Ge inte falskt hopp genom att peka på orealistiska och
otillräckliga tekniska lösningar.
-Ta hjälp av experter och låt dem förklara skeenden, såsom det görs i så många andra sammanhang.
Caroline Ford, f d reseskribent, Parents for Future Sverige
Patrizia Svedberg, förskollärare, Nyhetsrapporteringen om klimatkrisen
Anders Romelsjö, professor emeritius, Gretas Gamlingar
Ola Nordstrand, lokförare, Naturskyddsföreningen Roslagen
Anne Svare, naturvetare, Biodiversity Variety and Loss
Mia Rolandsdotter, lärare, Teachers Rebellion
Carl-Göran Saxerbo, pensionerad polis, Återställ Våtmarker
Åsa Sohlgren, redaktör, Media ta klimatkrisen på allvar
Ann-Lis Svensson, stads- och regionplanerare, It´s about us
Noemia & Carl Öhlén, Nätverket Stockholm +50
Camilla Roll, pensionerad lärare
Ann-Marie Falkensjö, Klimatcoacherna