Trots larmen frÄn forskare fortsÀtter merparten av svensk media att behandla klimatkrisen som en frÄga bland mÄnga andra, sÄsom krisande hushÄllsekonomi, gÀngkriminalitet och krig. Trots att Àven dessa frÄgor sannolikt kommer att bli eskalerande i proportion med att krisen förvÀrras.
Klimatkrisen Ă€r en av flera sammantvinnade kriser och dess komplexitet krĂ€ver experter, klarsprĂ„k och ett stort mĂ„tt av pedagogik för att förstĂ„. Nyhetsrapportering Ă€r att se samband, ge den stora bilden. Varenda journalist vet att det Ă€r medias uppdrag att granska, förklara och medvetandegöra. ĂndĂ„ lĂ€t public service vĂ„ra största kriser omvandlas till att handla om enbart brĂ€nslepriser, elpriser och kĂ€rnkraft i valrörelsen och nyheter inom dessa omrĂ„den presenteras sporadiskt och pĂ„fallande ofta utan förklaring.
Det sĂ€gs att vi inte ska skrĂ€mma folk med kalla fakta, det anses alarmistiskt. Men faktum Ă€r att det under pandemin skedde dagligen, i media, av media. âMedia berĂ€ttade bara fakta, och vi reagerade pĂ„ dem. Vi blev inte paralyserade. Vi blev inte apatiska och gav upp. Vi reagerade helt enkelt pĂ„ informationen och förĂ€ndrade vĂ„ra normer och vĂ„rt beteende â som man gör i en kris.â Greta Thunberg, ur kap 5.8 i Klimatboken för att bli tydliga, greppbara för vanliga mĂ€nniskor som oss.
I Ă„ratal har vi försökt uppmĂ€rksamma media pĂ„ diskrepansen mellan klimatnödlĂ€get och dess rapportering. Genom mejl med nyhetstips och debattartiklar. TV4 har inte svarat en enda gĂ„ng. Svar frĂ„n SVT och SR tyder alltför ofta pĂ„ att kunskapen om klimatkrisen Ă€r bristfĂ€llig. En anstĂ€lld pĂ„ Ekot svarade t ex. pĂ„ mejl: âEn nyhet Ă€r nĂ„got som Ă€r nytt. Att klimatförĂ€ndringarna sker Ă€r inget nytt, det kan vi inte hĂ„lla pĂ„ och upprepa i sĂ€ndning efter sĂ€ndning. Inte heller kan vi driva kampanj för eller mot det ena eller det andraâ. Vi hĂ„ller med om att klimatförĂ€ndringarna inte Ă€r nĂ„got nytt, ej heller en enskild nyhet utan tusentals hĂ€ndelser som sker varje dag/ timme/minut och sekund och det i en kraftigt accelererande fart.
Vi har Àven fÄtt höra av en nyhetschef och andra reportrar att det finns de som anser att media rapporterar för mycket om klimat- och miljörelaterade frÄgor. Att ge vika för klimatkrisförnekare publikt Àr mycket orovÀckande med tanke pÄ att vi redan i sommar förvÀntas tangera 1,5 graders uppvÀrmning och det 10 Är tidigare Àn berÀknat.
NĂ€r det stĂ€lls krav pĂ„ att journalistiken bĂ€ttre bevakar klimatkrisen brukar medierna som svar betona vikten av neutralitet, balans och att man inte ska bedriva pĂ„verkan eller ha en agenda. Ăven vi hyllar sĂ„dana vĂ€rden och vill understryka att det vi krĂ€ver inte Ă€r pĂ„verkanskampanjer, utan att journalistiken gör precis det den ska â nĂ€mligen en adekvat bevakning av en avgörande frĂ„ga för mĂ€nskligheten, en bevakning som stĂ„r i proportion till allvaret och kunskapslĂ€get. Just nu sker inte det.
VÄra önskemÄl till public service Àr:
- Samtliga redaktionsmedlemmar behöver ha tillrÀckliga baskunskaper om klimatkrisen och förlusten av den biologiska mÄngfalden.
- Behandla klimatkrisen och artutrotningskrisen som kriser. Tala klarsprĂ„k â hjĂ€lp allmĂ€nheten att förstĂ„ att de angĂ„r oss alla och att vi alla kan vara en del av lösningen.
- Tids- och rÀttviseaspekterna mÄste finnas med i rapporteringen liksom en förstÄelse för vad 1,5 respektive 2, 3 och 4 graders uppvÀrmning innebÀr i realiteten.
- LÄt nyhetsrapportering om ekonomi ex vis genomsyras av dessa frÄgor dÄ allt som sker i vÄr omvÀrld pÄverkas av klimatförÀndringarna.
- Granska politiken. Ge inte falskt hopp genom att peka pÄ orealistiska och
otillrÀckliga tekniska lösningar.
-Ta hjÀlp av experter och lÄt dem förklara skeenden, sÄsom det görs i sÄ mÄnga andra sammanhang.
Caroline Ford, f d reseskribent, Parents for Future Sverige
Patrizia Svedberg, förskollÀrare, Nyhetsrapporteringen om klimatkrisen
Anders Romelsjö, professor emeritius, Gretas Gamlingar
Ola Nordstrand, lokförare, Naturskyddsföreningen Roslagen
Anne Svare, naturvetare, Biodiversity Variety and Loss
Mia Rolandsdotter, lÀrare, Teachers Rebellion
Carl-Göran Saxerbo, pensionerad polis, à terstÀll VÄtmarker
à sa Sohlgren, redaktör, Media ta klimatkrisen pÄ allvar
Ann-Lis Svensson, stads- och regionplanerare, ItÂŽs about us
Noemia & Carl ĂhlĂ©n, NĂ€tverket Stockholm +50
Camilla Roll, pensionerad lÀrare
Ann-Marie Falkensjö, Klimatcoacherna