Tänk dig att du är på en restaurang. När du får in notan står det ett visst belopp som ska betalas. Du betalar, men när du sedan gör ett kontoutdrag visar det sig att priset i själva verket är över 30 procent högre än vad du fått veta. Restaurangen har lagt på en avgift som man inte nämnt tidigare. Det är nog inte många som skulle acceptera något sådant. Men i praktiken är just detta vad som händer när vi får slutskattebesked från Skatteverket varje år. 

Det är viktigt att skattesystemet är transparent om det ska uppfattas som legitimt. Som ansvarig myndighet har Skatteverket en viktig uppgift i att tillhandahålla rätt information till allmänheten. 

I slutskattebeskedet, som skickas ut varje år, finns många uppgifter om vilka skatter som betalats under året. Inkomstskatt, kommunal skatt, statlig skatt, begravningsavgift och public service-avgift är några av dem. En betydande skatt som betalas på alla löner nämns dock inte, nämligen arbetsgivaravgiften. 

Trots namnet är arbetsgivaravgiften i praktiken att betrakta som en skatt. Den läggs på alla löner och precis som andra skatter administreras den av Skatteverket. Den höjdes kraftigt under 1970-talet och uppgår idag till 31,42 procent i normalfallet. Vissa delar bokförs på våra sociala försäkringssystem, medan den största delen, som kallas allmänna löneavgiften, går direkt in i statskassan. Många är inte medvetna om detta då de anställda inte ser pengarna.

För att öka kunskapen borde Skatteverket redovisa hur mycket arbetsgivaravgiften är för varje skattebetalare och år. Det borde framgå tydligt på slutskattebeskedet.

I förlängningen är detta en fråga om demokrati. Som skattebetalare måste vi få reda på hur mycket den totala skatten på arbete är. Bara så kan man som medborgare utvärdera hur resurserna använts av våra folkvalda. Det borde ligga i allas intresse att skapa ett mer transparent skattesystem, att redovisa arbetsgivaravgiften på slutskattebeskedet vore ett steg i rätt riktning.

Pontus Angland