Regionens underfinansiering brott mot kommunallagen

Region Sörmland beräknas gå med 890 miljoner kronor minus under 2024 enligt den antagna budgeten. Detta jättestora underskott godkändes av regionfullmäktige trots att kommunallagen förbjuder regionerna att kalkylera med underskott i budgeten, skriver Håkan Norén.
Region Sörmland beräknas gå med 890 miljoner kronor minus under 2024 enligt den antagna budgeten. Detta jättestora underskott godkändes av regionfullmäktige trots att kommunallagen förbjuder regionerna att kalkylera med underskott i budgeten, skriver Håkan Norén.

Debatt 9 februari 2024 06:02
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regionfullmäktige i Sörmland beslutade i november om en minusbudget för 2024 – i strid med kommunallagen. Det innebar samtidigt beslut att fortsätta den redan påbörjade självvalda underfinansieringen, vilket innebär att regionen tvingas göra sig av med 700 anställda. Varav 400 direkt engagerade i vården, vilka skulle kunnat ha räddats kvar med en mycket måttlig skattehöjning. 

Förmodligen förstod inte majoriteten av fullmäktigeledamöterna att de deltog i ett sannolikt lagbrott. Om ens de ledande politikerna förstod det. I varje fall var det ingen som upphov sin röst och sa ifrån. Man litade på att undantagsregeln ”synnerliga skäl” skulle gälla. 

Region Sörmland beräknas gå med 890 miljoner kronor minus under 2024 enligt den antagna budgeten. Detta jättestora underskott godkändes alltså av regionfullmäktige trots att kommunallagen förbjuder regionerna att kalkylera med underskott i budgeten. 

Min uppfattning är att regionens beslut är olagligt så det skriker om det. Regionen valde att bryta mot lagen trots att man hade ett i jämförelse med andra regioner stort utrymme att höja skatten. Därför har jag överklagat till förvaltningsrätten för så kallad laglighetsprövning.

Regionen förlitade sig på att man har pengar i den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR) och att man kunde åberopa undantagsregeln ”synnerliga skäl” för att budgetera med minusresultat.

I förarbetena till lagreglerna ges ett antal exempel på företeelser som kan vara sådana skäl. 

  • Den finansiella ställningen är så stark att det kan vara försvarbart att under en tid gå med ett planerat underskott. 
  • Omstruktureringskostnader av engångskaraktär i samband med större strukturförändringar av verksamheten som på sikt leder till ett effektivare resursutnyttjande och god ekonomisk hushållning. 
  • Andra skäl som kan försvaras med ett mycket väl motiverat resonemang om god ekonomisk hushållning.” 

När det gäller de tre punkterna blir min slutsats:

  1. Med ett underskott på cirka 1,1 miljarder kronor 2023 och efter att under hösten lånat 700 miljoner kronor för att klara lönerna och dessutom ökat bankkrediten med 500 miljoner har knappast Region Sörmland en stark finansiell ställning.
  2. Förvisso har man aviserat omstrukturering i regionen att kunna minska personalen med 700 personer. Men det får betraktas som ett rent önsketänkande. Det ekonomiska utfallet är helt okänt.
  3. Något ”mycket väl motiverat” skäl därutöver redovisas inte heller. Det innebär att Region Sörmland inte på något vis uppnått rimliga krav för att över huvud taget kunna åberopa ”synnerliga skäl”.

 

Därmed borde saken var klar. Men det finns i propositionen en passus om att ”synnerliga skäl” inte är ”primärt en fråga som bör avgöras i domstol”. Men å andra sidan är själva lagtexten glasklar. Något uttryckligt förbud för en domstol att pröva lagligheten i fall där inte ”intäkterna överstiger kostnaderna” finns inte. 

Region Sörmland är inte ensam om att besluta minusbudget. Men Sörmland sticker ut på många sätt. Man har det fjärde största underskottet. Bara storregionerna Västra Götaland, Stockholm och Skåne med flerdubbelt invånarantal har större underskott.

När det gäller antal anställda som friställs är Region Sörmlands särställning ännu mer påtaglig. Här är det bara Västra Götaland och Värmland som planerar att göra sig av med mer personal. Av de 5 300 regionanställda i landet som beräknas friställas finns alltså 700 i Sörmland. 

Det innebär att Region Sörmland svarar för 13 procent av de som riskerar mista jobbet i landets regioner. Detta på ett befolkningsunderlag som utgör cirka tre(!) procent av Sveriges totala befolkning. 

Men det som allra mest utmärker regionen är att man behåller landets lägsta regionskatt, som redan lett till underfinansiering. Om Sörmland valt ett mer normalt skatteuttag i paritet med andra regioner skulle man inte behöva friställa en enda anställd. 

Hade Sörmland höjt skatten enbart med 50 öre, vilket betyder en halv procent på lönen, skulle pengarna räckt för att behålla de 400 varslade som är direkt engagerade i vården. Regionen skulle ändå hamna bland de tre regioner som har lägst regionskatt. 

Region Sörmlands dåliga ekonomi är inget nytt. Redan när man antog 2023 år budget borde skatten höjts. Det är inget hjältedåd att ha landets lägsta skatt. Det är i stället en total ansvarslöshet. Nu väljer våra styrande i stället inskränkningar i vården och riskerar därmed patientsäkerheten.

 

Håkan Norén
Journalist och oberoende samhällsdebattör, Nyköping


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa