Under 2022 hade tre av tio sörmlänningar som genomgick en operation fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar. Behovet av vård i regionen är stort, ändå väljer man att stoppa inhyrning av sjuksköterskor. Tidigare hyrstopp har ökat inhyrningen i en jojoeffekt.
Det borde vara positivt för vårdbemanningsbranschen kan tyckas. I stället vill Kompetensföretagen uppmana regionen att planera sin kompetensförsörjning på ett sätt som undviker jojoeffekten. Med gott samarbete och ordning och reda skapar vi tillsammans bättre vård.
Inhyrning är en effektiv strategi för att öka vårdens kapacitet, effektivitet och kvalitet. För att vården ska bli ”oberoende” av konsulter krävs det att regionerna har ett mått av överanställda – endast då kan såväl korta som långa vakanser täckas och specialister finnas till hands då de eventuellt behövs.
Detta skulle dock innebära ett oerhört höga kostnader, om dessa personer ens finns att tillgå.
Vårdbemanningsföretag gör nämligen att många medarbetare väljer att stanna inom vården – det visar en undersökning bland 1 000 vårdkonsulter, utförd av Demoskop. Om inte möjligheten att jobba som konsult fanns skulle endast en tredjedel av dem söka jobb hos kommun eller region. En sådan förlust finns det inte utrymme för när vården lider brist på medarbetare.
Vårdbemanning bidrar till att vårdplatser hålls öppna och att operationer genomförs som planerat. Alternativet är ofta ingen vård alls. Det finns inga klara samband mellan brister i patientsäkerhet, kontinuitet och inhyrning. Det samband som dock är tydligt är hur vakanser påverkar patientsäkerheten (IVO, 2023).
För patientens säkerhet är det mycket viktigare att få träffa en inhyrd läkare än ingen läkare alls.
En annan faktor är arbetsmiljön. ”Stress, arbetsbelastning och bristande återhämtning är exempel på faktorer som påverkar möjligheten att utföra arbetet på ett säkert sätt.” Citatet kommer från Socialstyrelsen och handlar just om patientsäkerhet. För att balansera behoven relaterade till kompetensbrist och arbetsmiljö behöver vården ha en del rörlig arbetskraft i form av vårdkonsulter.
Upphandlad inhyrning innebär dessutom förutsägbara kostnader som gör att vården både kan planera och prognosticera. Kostnaderna när man inte hyr in är svårare att mäta, men väl kända inom vården.
Att sluta anlita konsulter kommer alltså inte att ge en tryggare vård. Färre vårdkonsulter skapar ökade väntetider – på bekostnad av patienterna. Utan vårdkonsulter belastas dessutom den direktanställda personalen ytterligare. Självklart ska Region Sörmland i första hand bedriva sina verksamheter med just den.
Men med de vårdköer och den kompetensbrist som råder kommer behovet av medarbetare som kan åta sig uppdrag på kortare eller längre tid att finnas kvar under en lång tid framöver.
Kompetensföretagen och dess medlemmar ställer förhoppningar till den nationella upphandling av vårdkonsulter som alla landets regioner står bakom. Historiskt har kostnaderna för inhyrning ökat när regionerna gått utanför upphandlade ramavtal, ofta på grund av att de inte tagit höjd för inhyrning och behovet blivit ett faktum.
Strategiska planer för kompetensbehov är kostnadseffektiva – det kommer alltid en sommar, medarbetare blir alltid sjuka. Målen för kompetensförsörjningen i vården måste vara mer praktiska och högre ställda än en nollvision för inhyrning. För patienternas, och den egna personalens skull.
Eva Domander
Ordförande Kompetensföretagen
Patrik Eidfelt
Förbundsdirektör Kompetensföretagen