Strängnäs kommun vill sälja hela eller delar av sin kraftvärmeproduktion, vilket framgår av en debattartikel nyligen. Kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) menar att det är klokt att avyttra kommunägd egendom för att satsa på kärnverksamhet, men också för att slippa ta nödvändiga investeringar som krävs för att säkerställa leverans av el och värme. På sikt är det en dålig idé eftersom fjärrvärmeverksamhet och delar av elmarknaden innebär ett naturligt monopol där kunderna därför är oskyddade mot prishöjningar.

I mitten av 1990-talet avreglerades energimarknaden vilket öppnade för att privata aktörer kunde förvärva kommunägda energibolag. De mest kända exemplen är Fortum och EON, men flera andra mindre privata aktörer tog över energibolag. Det behöver inte vara fel av en kommun att överväga försäljning av skattebetalarnas gemensamma egendom, men frågan är om oviljan att göra investeringar, eller viljan att stoppa pengarna i andra verksamheter är giltiga skäl? Konsekvensen av försäljning riskerar bli att priset på både elnät och fjärrvärme stiger.

En ny rapport som vi tagit fram visar att när försäljningar av kommunägda energibolag var som vanligast, runt millennieskiftet, drabbades kunderna i dessa kommuner av kraftiga prishöjningar. Det försämrade de lokala företagens konkurrenskraft och övriga kunder i form av högre energikostnader eller högre hyror. 

I en annan rapport som Fastighetsägarna publicerat framgår det att den genomsnittliga avkastningen på Sevabs fjärrvärmeverksamhet mellan 2013 och 2017 var 1 procent. Det är en avkastningsnivå som en privat aktör aldrig kommer acceptera även om priset på fjärrvärme i Strängnäs är relativt högt. Risken för framtida prishöjningar vid en försäljning är uppenbar.

Det vore bättre om kommunledningen beslutar att fortsätta äga kraftvärmeproduktionen och i stället ser till att driva den med rimlig avkastning. Det vinner sannolikt både kommunen, företagen och skattebetalarna på.

Andreas Sjöberg
Vd Fastighetsägarna MittNord