I slutet av november 2022 stod regeringens Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på en scen i Helsingfors och basunerade ut sin välvilja för ett ökat bostadsbyggande – i trä.
Busch vilja att öka bostadsbyggandet är inte fel. Tvärtom. Ett ökat byggande är bra för Sverige som har en växande befolkning och en skrikande bostadsbrist.
Men tyvärr visar ministerns specifika övertygelse om att byggmaterialet trä skulle vara bäst lämpat för detta bara att den svenska regeringen inte utgår från vetenskap och fakta. Man verkar heller inte förstå den samhällsekonomiska, men även den klimatmässiga nyttan att det handlar om: rätt material på rätt plats ur ett livscykelperspektiv.
Att signalera att ett visst byggmaterial ska prioriteras är helt fel väg att gå eftersom det i dag inte går att vetenskapligt påvisa att ett visst byggmaterial eller byggmetod generellt sett är bättre än något annat gällande klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Dessutom består en byggnad sällan av enbart ett enda byggmaterial.
Tyvärr har även flera av landets kommuner beslutat om särskilda träbyggnadsstrategier. Dessa strategier innebär att kommunerna, i deras önskan att bidra till minskade koldioxidutsläpp, på politiskt godtyckliga grunder väljer att prioritera trä som byggmaterial.
Låt oss tala klarspråk: det svenska skogsbruket är inte miljömässigt hållbart i alla sina led. Att bygga med trä leder inte per automatik till lägst klimatpåverkan. Ett konkret exempel på det är bostadsprojektet Kungsörnen i Helsingborg, som visade att när man väl släppte kravet på att bygga i trä så fick man både en lägre klimatpåverkan och en lägre kostnadsbild. I detta fall genom en platsgjuten stomme med klimatförbättrad betong.
Strategier som endast premierar ett byggmaterial leder också till osund konkurrens med risk för ökade byggkostnader, minskade innovationer och att de hållbarhetsvinster som eftersträvas inte uppfylls. I stället handlar det om att se till det specifika projektets krav och förutsättningar och utifrån det finna den bästa lösningen för hela konstruktionen sett ur ett livscykelperspektiv.
Redan i dag finns det klimatförbättrad betong på marknaden, som innebär en minskning av utsläpp på uppemot femtio procent. Med klimatförbättrad betong avses en betong där tillverkaren genom optimering reducerat klimatpåverkan genom resurseffektiva konstruktioner samt optimerad betongsammansättning med alternativa bindemedel. För att bygga hållbart handlar det helt enkelt om att optimera helheten i en byggnation och använda rätt material på rätt plats.
Klimatförändringarna innebär en ökad risk för extremväder. Till skillnad från andra byggmaterial är betong ett robust och långsiktigt hållbart material starkt nog att stå pall mot det detta. Betong brinner inte, möglar inte och kan återvinnas till hundra procent.
Om vi på allvar vill sänka både kostnaderna och den negativa klimatpåverkan från bostad- och infrastrukturbyggandet i Sverige måste politiker nationellt, regionalt och kommunalt sluta styra valet av byggmaterial. I stället bör de ge goda förutsättningar för ett långsiktigt hållbart byggande med rätt material på rätt plats.
Mitt förslag till Ebba Busch är därför att regeringen snarast arbetar fram en långsiktig materialneutral strategi för ett hållbart bostadsbyggande med minskad klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Det ger drivkraft för utveckling och innovationer för alla byggmaterial så att vi tillsammans kan bygga Sverige starkt för framtiden.
Malin Löfsjögård
Vd, Svensk Betong