Den militära upptrappningen runt Ukraina har skapat ett nytt säkerhetsläge. Försvarsmakten har beslutat att stärka närvaron på Gotland och såväl ÖB som försvarsministern har inskärpt det allvaret.
I den moderna krigföringen handlar det sällan bara om bomber och vapen. Påverkansoperationer av olika slag och inte minst hackerattacker är en form av fientliga handlingar som vi utsätts för regelbundet. Ett prov på detta fick vi i somras när butikskedjan Coop utsattes för en hackerattack som slog ut deras kassasystem. Hundratals butiker fick stänga i uppemot en vecka.
Att denna attack blev så uppmärksammad beror på att den berörde väldigt många människor runt om i landet och att konsekvenserna blev så tydliga. Plötsligt insåg vi att hackerattacker är ett verkligt hot mot oss. Vad gör vi den dag det inte går att handla mat?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har flera gånger gått ut med rekommendationer om att alla bör ha en summa kontanter hemma, för att kunna köpa det nödvändigaste ifall de digitala betalsystemen slås ut. Denna rekommendation vilar på en förutsättning – att kontanterna finns kvar som betalmedel i Sverige.
De senaste åren har kontantanvändningen sjunkit kraftigt i Sverige. Vi är det land i världen där lägst andel av alla köp sker kontant. Även om medvetenheten om kontantproblemet har ökat så går trenden fortsatt nedåt eftersom allt fler butiker och serviceställen inte tar emot kontanter. Vid en viss punkt blir kontanterna i praktiken oanvändbara. MSB:s rekommendation om att ha en summa kontanter hemma fyller då ingen funktion.
En ansvarsfull och förutseende politik vore i detta läge att garantera att kontanterna finns kvar som betalmedel. Utan kontanter blir vi sårbara vid ett framtida angrepp mot våra digitala system. Med kontanter kan vi åtminstone handla basvaror. Kontanterna har med andra ord en viktig funktion för vår beredskap och vår motståndskraft.
Det pågår en statlig utredning om Framtidens betalmarknad som leds av den tidigare M-ordföranden Anna Kinberg Batra. Vi har ännu inte sett några tecken på att hon ger kontantfrågan någon större prioritet, snarast tvärtom. Utredningen ska levereras i november till departementet, därefter ska det tas fram och beslutas om lagstiftning på området. Det innebär att det dröjer flera år innan en ny lag börjar gälla.
Vi har inte tid att vänta så länge. Finansmarknadsministern Max Elger behöver skicka signalen att kontanterna ska finnas kvar i vårt land. Vi i Sverige tummar inte på vår beredskap.
Det finns förebilder för hur en lagstiftning om kontanter kan utformas. Vårt grannland Norge har en lag som ger rätt för alla invånare att betala med kontanter. Danmark har en liknande modell, med undantag nattetid i syfte att öka tryggheten för de anställda. Det finns lösningar, nu hänger det bara på den politiska viljan.
Konkret föreslår vi att ministern löser ut kontantfrågan i förtid från utredningen. Det spända omvärldsläget gör att kontantfrågan blivit än mer akut.
Björn Eriksson
Ordförande i Kontantupproret