Sänkt skatt på snus är ett hot mot ungas hälsa

Var femte 15-årig pojke i Sörmland har snusat den senaste månaden. Trots det vill regeringen sänka skatten på snus med 20 procent. För att skydda barn och unga måste tobaks- och nikotinprodukter bli dyrare – inte billigare, skriver Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung med flera.

Forskningen är tydlig: Snusare har en ökad risk att dö i förtid jämfört med ickesnusare. De löper större risk att drabbas av typ 2-diabetes och att dö i hjärt-kärlsjukdomar. Att snusa under graviditeten kan leda till störningar i andningsregleringen hos det nyfödda barnet och ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Flera studier pekar även på ett samband mellan snus och cancer i matstrupe, magsäck och ändtarm samt en högre risk att dö efter en cancerdiagnos.

Trots det vill regeringen sänka skatten på brunt snus med 20 procent. Statsminister Ulf Kristerssons (M) argument är att "allt vi kan göra för att minska och undvika rökning är bra". Det håller vi med om, och vi välkomnar att regeringen höjer skatten på cigaretter. Forskning visar dock att snus kan försvåra rökavvänjning och att risken för att börja röka ökar när man snusar. Att ersätta ett nikotinberoende med ett annat kan aldrig kallas att värna folkhälsan.

Regeringens förslag att sänka skatten på snus kommer samtidigt som vi ser en explosionsartad ökning av nikotinanvändning bland unga. Undersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) visar att andelen niondeklassare som snusar har mer än fördubblats de senaste fem åren, från 5 procent 2017 till 11 procent 2022. I Sörmland har omkring var femte 15-årig pojke (19 procent) snusat någon gång den senaste månaden, enligt Folkhälsomyndigheten. Detta trots att åldersgränsen för att köpa snus är 18 år.

Bruket av vitt snus och e-cigaretter har ökat kraftigt bland unga de senaste åren. Den största ökningen ses bland unga tjejer. Enligt CAN har 42 procent av de 17-åriga flickorna använt vitt snus. Ökningen beror till stora delar på tobaksindustrins marknadsstrategier, där godisliknande smaker och gratis smakprover riktats direkt till barn och unga i sociala medier. En annan orsak är att vitt snus och e-cigaretter undgår tobaksskatten och i stället lyder under den avsevärt lägre nikotinskatten. Därför kan nikotinprodukter fortsätta säljas billigt till priskänsliga ungdomar.

Att höja priset är enligt Världshälsoorganisationen det viktigaste verktyget för att begränsa utbredningen av alla former av tobak – särskilt om man vill förebygga och minska bruket bland unga. Sänkt skatt på snus gynnar en enda aktör i samhället: Den tobaksindustri som gör stora vinster på att locka människor in i ett skadligt nikotinberoende. För att skydda barn och unga från att börja måste tobaks- och nikotinprodukter bli dyrare – inte billigare.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden
Helen Stjerna, generalsekreterare Non Smoking Generation
Linnea Hedman, docent i folkhälsovetenskap vid Umeå Universitet
Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus, docent vid Karolinska institutet
Louise Adermark, docent i neurobiologi, Göteborgs Universitet