Inför presidentvalet i Belarus den 9 augusti sitter de främsta utmanarna till den diktatoriska president Aleksandr Lukasjenko i fängelse. Den senaste veckan har över 300 personer gripits runt om i Belarus i samband med protester för fria val. Regeringen och EU har uttryckt sin oro men nu måste ord följas av handling innan situationen förvärras.
President Lukasjenko har suttit vid makten i 26 år. Enligt officiella siffror fick Lukasjenko 80% av rösterna i presidentvalet 2010 och ännu mer orealistiska 84% i valet 2015. Valmyndigheten är inte oberoende och rösträkningen omöjlig att kontrollera, och politisk opposition är mycket svår att bedriva.
Belarus ligger enligt Democracy Index 2020 på plats 150 av 156 länder och enligt Press Freedom Index på sista plats i Europa avseende yttrandefrihet. Situationen för mänskliga rättigheter är skrämmande. Coronapandemin har blottlagt Lukasjenkos vanstyre, och missnöjet i landet har ökat under våren. Mitt i coronapandemin, trots hög virusspridning och höga dödstal, höll Lukasjenko en gigantisk militärparad till minne av segern i andra världskriget. Presidenten har också menat att vodkadrickande, traktorkörande och bastubadande är effektiva botemedel mot corona.
Det ökade missnöjet och det stundande valet har lett till att regeringens våld och retorik eskalerat till en ny nivå som riskerar att bli våldsam. Om demonstrationerna fortsätter är det mycket möjligt att regeringen tar till vapen.
EU har under lång tid riktat olika sanktioner mot Belarus; resebegränsningar för regeringstrogna, frysning av tillgångar för personer som utretts i samband med ouppklarade försvinnanden av oppositionspolitiker och journalister samt embargon mot vapen och utrustning som kan använda för förtryck. Men bevisligen måste EU göra mer för att få till en förändring.
Liberalerna har länge förespråkat att EU inför en “Magnitskijlag” för att kunna utföra mer effektiva sanktioner mot människorättsförbrytare världen över. Lagen, som bygger på en amerikansk förlaga, har fått sitt namn från den ryske revisorn Sergej Magnitskij som dog efter tortyr i ett ryskt fängelse 2009. Europaparlamentet uppmanade under våren kommissionen och medlemsländerna att ta arbetet med en sådan lag vidare.
Men vi måste också markera nu, även innan en sådan lag har kommit på plats. 2016 trappade EU ned sanktionerna mot Belarus, i ett försök att bättra relationerna. Mot bakgrund av den senaste utvecklingen i landet är det hög tid att se över det beslutet. Eftersom utrikespolitik beslutas av medlemsländerna i EU uppmanar vi regeringen och Ann Linde att omedelbart föra upp frågan i ministerrådet för att skärpa och utvidga sanktionerna inklusive möjlighet för betydligt bredare ekonomiska sanktioner riktade mot Lukasjenkos regim. Ska Sverige och EU vara trovärdiga människorättsaktörer, måste vi se till att det kostar att begränsa det demokratiska utrymmet.
Maria Nilsson
Riksdagsledamot (L)
Karin Karlsbro
Ledamot av Europaparlamentet (L) och vice ordförande i delegationen till Belarus.