Många kända tänkare och akademiker diskuterar just nu artificiell intelligens (AI) utifrån olika perspektiv. Inte minst efter att en rad prominenta företagsledare och akademiker skrev under ett ofentligt brev ”Pause Giant AI Experiments” där man hoppas kunna bromsa kapplöpningen innan nödvändiga regleringar finns på plats. För att sammanfatta delar av diskussionen kan man citera den svenskamerikanske MIT-professorn Max Tegmark som säger att AI antigen kommer att bli det bästa eller det värsta som hänt mänskligheten. Det finns inte mycket mark däremellan. Vi bör vara hoppfulla, men för den skull får vi inte vara naiva.
Futuristen och författaren Ray Kurzweil introducerade begreppet "teknologisk singularitet" i sin bok "The Age of Spiritual Machines" från 1999. Han använde begreppet för att beskriva en framtida tidpunkt där teknologiska framsteg, särskilt inom artificiell intelligens, förväntas leda till dramatiska och oförutsägbara förändringar i samhället. I och med introduktionen av bland annat ChatGPT har Kurzweil och hans resonemang blivit högaktuella.
Vad händer med samhället när vi skapar en intelligens som är tio, tusen eller en miljon gånger mer intelligent än den smartaste människan? Vad händer med kulturen när en mjukvara skapar konst, musik och litteratur som berör oss djupare än det som skapats av människor? Hur påverkar det vårt samhälle när ett dataprogram – som kan massproduceras – kan skapa djupa intima relationer med människor? Vad händer med vår demokrati när dessa program, som vet långt mer om oss än vad vi själva vet, blir en producent av policyförslag och propaganda?
Vi som växt upp med dystopiska sci-fi filmer lider inte brist på fantasi på hur AI skulle kunna bli ett hot mot mänskligheten. Scenarier som i filmserien The Terminator är dock föga sannolikt och för sakens skull bör det sägas att AI vare sig behöver bli ”medvetet” eller anta fysisk form för att utgöra stora risker, även om detta inte på något vis kan uteslutas längre in i framtiden.
Förutom att AI snabbt bygger på sina egna förmågor kommer den att accelerera utvecklingen inom en rad högteknologiska fält, som bioteknik, nanoteknik, 3D-printing, drönarteknik, neurovetenskap, kvantdatorteknik, med mera. Något som alla dessa teknologier har gemensamt är att de är verktyg som kan användas för att gagna mänskligheten. I fel händer kan de – avsiktligt eller oavsiktligt – också användas för det rakt motsatta.
För att maximera chanserna att AI blir något som tjänar mänskligheten menar vi att politiken behöver befinna sig på den absoluta frontlinjen vad gäller kunskap om såväl risker som möjligheter. Det ligger i dag förslag på EU-nivå att i vissa avseende reglera AI, men även om denna kommer på plats är det direkt oansvarigt att sitta tillbaka på hemmaplan. Frågan är av en sådan dignitet att den måste tas på stort allvar och vi menar därför att Sverige behöver en nationell AI-nämnd.
AI-nämnden skulle med fördel kunna vara sammansatt av företrädare från riksdagens samtliga partier likväl som experter från akademi, näringsliv och myndigheter och ha till syfte att hela tiden uppdatera sig med det senaste inom utvecklingen. Genom detta kan man i ett tidigt skede flagga upp viktiga frågor och lämna förslag på lagstiftning som styr utvecklingen i positiv riktning.
AI kommer oundvikligen att i grunden omstöpa vårt samhälle och förändra vad det betyder att vara människa. Rätt använt kan teknologin användas för att radikalt förbättra livskvaliteten för hela mänskligheten.
Thomas Morell
Vice ordförande riksdagens trafikutskott (SD)
Josef Fransson
Riksdagens näringsutskott (SD)
Rashid Farivar
Riksdagens trafikutskott (SD)