En plastfilm kommer att vevas genom badet dygnet runt varje dag i veckan. Där filmen går in och där den går ut kommer 2,5 ton diklormetan (DCM ) att läcka ut inne i fabriken varje dygn och utsätta personal för allvarlig hälsorisk.
Kraftiga fläktar kommer att skicka ut ämnet i omgivande luft. Hur höga halter som kommer att finnas i omgivande luft i näraliggande bostadsområden går inte att säga – eftersom någon tillförlitlig analys inte gjorts. Utsläpp regleras av EU:s IPPC-direktiv (96/61/EC), som ställer krav på bästa tillgängliga teknologi (BAT) för att minska hälso- och miljörisker.
Senior uppfyller inte kraven på BAT, men har ändå beviljats tillstånd. Våra myndigheter som ska skydda medborgarnas hälsa och säkerhet har i stort sett inte ifrågasatt något i företagets inlagor.
Tesla gör anspråk på att rena och återvinna 99,98% av DCM. Om Senior använde samma teknologi skulle utsläppen vara 125 kg per dygn i stället för 2,5 ton. Men det skulle kosta. Att släppa ut utan rening är billigt
Den koreanska tillverkaren av separatorer S IE, som tillverkar i Kina, Korea och Polen, har investerat miljardbelopp för att återvinna och rena DCM i sina processer. SK IE släpper ut en bråkdel av vad Senior kommer släppa ut.
Liknande gäller för den största kinesiska tillverkaren SEMCORP, som tillverkar i Ungern. Seniors utsläpp av DCM är, inte osannolikt, de högsta i världen. Regelverket har skärpts – och fortsätter att skärpas– i Kina, Korea, USA och andra länder, medan Sverige går i motsatt riktning, från strikt kontroll till total laissez-faire.
En forskningsrapport från Cypern har visat på 12 till 25 gånger förhöjd risk för cancer i hjärnan och centrala nervsystemet för människor som bott i närheten av verksamhet som hanterar DCM. Det var en skofabrik som använde DCM, dock i betydligt mindre mängd än i fallet med Senior.
Mätningar av skorstensutsläpp 2005-06 visade på ett flöde av 850 gram per timme att jämföras med Seniors planerade utsläppsflöde av 127 kg per timme. (K C Makris och M Voniatis: Brain cancer cluster investigation around a factory emitting dichloromethane, European Journal of Public Health, 2017)
Anhöriga till människor som avlidit av cancer i hjärnan och centrala nervsystemet i Cypern använde forskningsrapporten som underlag för att begära skadestånd för att staten inte uppfyllt sin skyldighet att skydda medborgarna.
I första instans tillerkändes de skadestånd. Domen överklagades till Högsta domstolen, som ändrade domen men fastställde att verksamheten inneburit en störning. Nu ligger målet i Europarådets domstol för mänskliga rättigheter.
Fallet är baserat på den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter – artikel 2 om rätt till liv och artikel 8 om respekt för privat- och familjeliv. Det handlar om avvägningen mellan å ena sidan rätten att för kommersiell vinning släppa ut gift i luften som kommer att skada och döda ett antal människor och å andra sidan den mänskliga rättigheten till överlevnad och liv i hälsa och välmåga.
Vi vet från epidemiologiska studier att DCM i uteluften leder till genetisk påverkan, förhöjd cancerrisk och neurologisk sjukdom.
Lennart Bogg, tidigare på Karolinska Institutet, var sedan professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens Universitet. Han är styrelseledamot i den förening som bildats för att stoppa utsläppen av diklormetan.