Skogsnäringen bygger både välfärd och klimatnytta

Skogsplantering, för många årtionden av skogsvårdsarbete och så småningom en skörd med huvuddelen av inkomsten i nästnästa generation.

Skogsplantering, för många årtionden av skogsvårdsarbete och så småningom en skörd med huvuddelen av inkomsten i nästnästa generation.

Foto: Linda Jonzon

Debatt2022-07-12 20:05
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många sköna, lediga sommardagar tillbringas i skogen, på härliga stigar, vid undangömda sjöar eller i ljusa, hemliga gläntor. Naturen är underbar miljö för både egna strövtåg och familjeäventyr.S

Träden växer i hundra år, och de långa tidsperspektiven behöver vi ta med oss när september kommer och vi ska välja riksdag. Skog kan varken hanteras per kvartal eller på fyra år. Spelreglerna måste hålla i längden. Politikerna måste klara att tänka flera tankar samtidigt.

Klimatet är en ödesfråga för mänskligheten. Det säger, i stort sett, alla partier. Räddar vi inte atmosfärens skyddande hölje kring vår planet, saknar alla andra frågor betydelse. Men klimatvård ska förenas med ansvar för arter. Det är i den rika biologiska mångfalden som naturen lever och utvecklas. Och skogarna är avgörande för både och.

Familjeskogsbruket har stor betydelse för Sverige, men nu är orostecknen flera kring artskyddet. Inga skogsägare har som vi i familjeskogsbruket värnat arternas rikedom. Många områden och arter, som i dag anses vara särskilt skyddsvärda, finns kvar tack vare att generationer skogsägare före oss trotsade den dåvarande skogspolitikens strikta inriktning på virke till industri.

Vi vill fortsätta värna arter. Men svenska tolkningar av EU:s direktiv får inte sätta familjer i helt orimliga situationer. Skogsbruk är pågående markanvändning i sekellånga cykler.

Vi skogsägare investerar i vården av skogen och räknar med intäkter när träden är mogna att avverkas. Om samhället anser att förekomsten av en blomma eller fågel ska förbjuda avverkning, då måste staten också betala. Trots politikers ökade medvetenhet om absurditeter i artskyddsförordningen, har den frågan inte fått sin lösning.

För att få ersättningsfrågan prövad, måste skogsägaren i dag stämma staten. Så kan det inte få fortsätta, inte i en rättsstat.

Det gamla ordstävet att ”lova runt och hålla tunt” tycks än så länge gälla, när regeringen tar sig an utmaningarna i artskyddsförordningen. Här kräver vi i familjeskogsbruket alla partiers besked, före valet.

Skogarna gör nytta för klimatet på flera sätt. Växande skogar är avgörande för att fånga in koldioxid och skydda atmosfären. När träden avverkas blir de till mer klimatnytta. Allt fler stora och höga hus byggs av trä, samtidigt som nya material och produkter av massaved ersätter gamla fossila.

Här bidrar familjeskogsbruket och skogsägarföreningarna med konkreta initiativ och vital innovationskraft. Mellanskog, tillsammans med statliga Sveaskog, satsar genom träindustrikoncernen Setra stort på både korslimmat trä och pyrolys.

Korslimmat trä blir till enorma byggelement i moderna, klimatsmarta och harmoniska flerfamiljshus och skolor.

Pyrolys – av sågspån – skapar bioolja som minskar det fossila i drivmedelsanvändningen.

Södra skogsägarna är banbrytande inom tillverkning av textilier av trä.

Genom arbetstillfällen, produkter och varuexport har skogsnäringen bidragit till att bygga Sverige som välfärdsland. Vi vill fortsätta att verka i en marknadsekonomi – med förnybara råvaror som på riktigt möjliggör ett samhälle i samklang med naturen. Men för att vi som skogsägare ska kunna leverera fordras trygga, långsiktiga statliga spelregler för själva skogsbruket.

Du, som i sommar njuter i skogar: Ställ in kikarsiktet på år 2122, hundra år framåt i tiden. Fråga riksdagskandidaterna hur de ser på skogarna – och på möjligheten för familjeskogsbrukets 313 000 skogsägare att långsiktigt driva sina företag och leverera nytta för både biologisk mångfald och klimatansvar.

Vi i familjeskogsbruket är beredda att ta ledningen.

Karin Perers

Ordförande i Mellanskog