Skolan står inför en allvarlig ledarkris

Sverige har i dag den högsta omsättningen av skolledare i hela OECD – fyra av fem har bytt jobb efter fem år. En effektiv åtgärd för att behålla fler av dem i skolan är att satsa på skolledare i årets löneöversyn, skriver Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

Sverige har i dag den högsta omsättningen av skolledare i hela OECD – fyra av fem har bytt jobb efter fem år. En effektiv åtgärd för att behålla fler av dem i skolan är att satsa på skolledare i årets löneöversyn, skriver Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

Foto: Tomas Bergqvist

Debatt2023-05-22 17:43
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För att behålla skickliga skolledare i skolan uppmanar Sveriges Skolledare arbetsgivarna att utgå från industrimärket även för skolledares löneökningar. Att skolledare långt ifrån kompenseras lönemässigt för deras ansvar får konsekvenser för barnens och elevernas kunskapsutveckling.

Skolledarnas betydelse för barn och elevers utveckling är fundamental – såväl för tillväxten i Sverige som för den gemensamma bildningsresan. Skolledarna är garanter för att skolan lever upp till statens krav, och det är välbelagt att ett långsiktigt hållbart ledarskap får effekter på barnen och elevernas kunskapsutveckling. Det är inte för inte som många kallar skolledare för Sveriges viktigaste chefer.

Men Sveriges förskolor och skolor står inför en allvarlig ledarkris som kan få vida konsekvenser för såväl enskilda barn och elever, som samhället i stort. 

Sverige har i dag den högsta omsättningen av skolledare i hela OECD – fyra av fem har bytt jobb efter fem år. Det finns många orsaker till att det är så. Skolledare upplever att de ofta står ensamma och saknar stöd. I uppdraget ingår ett stort ansvar för elevernas måluppfyllelse och budgetar för flera miljoner, och innebär dessutom att behöva hantera krävande föräldrar och skapa en trygg och inkluderande skolmiljö för alla elever. 

Samtidigt ansvarar skolledare ofta för personalgrupper på mellan 30–50 personer och arbetar inte sällan uppåt 50 timmar i veckan. På det är det få skolledare som har en lön som motsvarar uppdragets komplexitet. En genomsnittlig skolledare tjänar i dag 57 600 kronor. Det är nästan 30 000 mindre än en genomsnittlig ekonomichef. Med dessa förutsättningar är det inte konstigt att många slutar i förtid.

Forskningen visar också att täta rektorsbyten både leder till att färre elever klarar skolan, och till att personalen mår sämre. Lärare vill inte stanna på en skola med täta rektorsbyten och möjligheterna för skolledaren att skapa en bra kultur och ta tag i problem minskar i takt med att rektorsruljangsen ökar. 

En effektiv åtgärd för att behålla skickliga skolledare i skolan är att satsa på skolledare i årets löneöversyn. Vi vet att det rådande ekonomiska läget med hög inflation påverkar alla delar av arbetsmarknaden, men industrins parter har detta till trots enats om ett märke på 7,4 procent på två år, som ska vara vägledandande för arbetsmarknaden i stort. När vi nu vet vilka lönenivåer som arbetsmarknadens parter fastställt som skäliga, är det viktigt att säkerställa att skolledarnas löner hänger med.

Landets skolledare omfattas huvudsakligen av löneavtal utan centralt fastställda utrymmen. Men på grund av de osäkerhetsfaktorer som i dag råder på arbetsmarknaden och att alla påverkas av vad som händer i omvärlden, är vår uppfattning att årets märke även bör vara utgångspunkten och golvet för löneöversynerna för landets skolledare. Om de arbetsgivare som redan genomfört 2023 års löneöversyner har lagt nivån lägre än det fastställda märket, förordar vi att arbetsgivarna justerar lönenivåerna, alternativt att de redan nu säkrar upp för högre lönenivåer under 2024.

Sveriges Skolledare vill ta ansvar för att inte driva på inflationen. Men detta till trots är det viktigt att poängtera att det inte innebär att skolledare ska stå tillbaka lönemässigt i jämförelse med andra professioner på arbetsmarknaden. 

De arbetsgivare som inte investerar i skolledarnas löner kommer att få betala höga alternativkostnader i form av en ännu högre omsättningstakt av såväl skolledare som lärare som ser kontinuiteten i ledarskapet som en viktig parameter när de väljer arbetsgivare. En hög omsättningstakt med höga kostnader för nyrekryteringar och periodvis dubbla löner vid byte av skolledare, är dessutom betydligt dyrare än att prioritera skolledare i årets löneöversyner. För oss ter det sig självklart att en skälig löneökning är att föredra.

Vår uppmaning är att arbetsgivarna sätter skolledarlönerna i framsätet. Att investera i skolledare i det kommunala budgetarbetet är att investera i Sveriges framtid, det är en enkel ekvation. 

Matz Nilsson
Förbundsordförande Sveriges Skolledare

Ann-Charlotte Gavelin Rydman
Förbundsordförande Sveriges Skolledare