Vi har ett starkt skydd för den personliga integriteten genom EU:s dataskyddsförordning GDPR. Men det hindrar inte att vem som helst kan gå in på hitta.se, Mrkoll, Ratsit eller någon annan söktjänst. Där ligger mängder av personuppgifter från olika offentliga register helt öppet.
Där kan man hitta husägarens adress och telefon, uppgifter om bostaden och vad den är värd, kartuppgifter, husägarens ålder, om denne bor ensam eller om man är fler i hushållet, inkomstuppgifterna i området, husägarens personnummer och om denne har bil och bilens värde. Den som betalar några 20-lappar kan även ta reda på vad husägaren tjänar. Helt anonymt.
Det är praktiskt att kunna få tag i den man söker, men den stora mängden personuppgifter på söktjänsterna kan missbrukas. En rånare eller inbrottstjuv kan lätt kolla upp inkomstnivåerna i området och leta reda på någon som är äldre och bor ensam. Och bryta sig in och råna husägaren.
Sedan GDPR infördes 2018 har klagomålen till Integritetsmyndigheten ökat kraftigt. Ungefär var fjärde klagomål handlar om söktjänsterna. Många tycker att den här masspubliceringen av personuppgifter är integritetskränkande.
Integritetsmyndigheten ser till att vi följer GDPR, men söktjänsternas webbplatser skyddas av grundlagarna. De har en ansvarig utgivare och får ett utgivningsbevis. Det kostar 2 000 kronor at få och gäller i tio år. Och då gäller inte GDPR.
Grundlagarna ska skydda rätten för enskilda och media att granska och kritisera makten. Men söktjänsternas verksamhet handlar varken om tryckfrihet eller yttrandefrihet. Man kan nixa sig mot telefonförsäljning och begära att få bli glömd om man har lämnat sina personuppgifter i en affär, men man kan inte säga nej till att finnas med i söktjänsterna. Om inte söktjänsterna går med på det.
Om de vägrar kan man vända dig till Skatteverket och begära skyddade personuppgifter eller en sekretessmarkering bredvid sitt namn. Men det får man inte hur som helst. Det räcker inte man inte vill synas på nätet eller har drabbats av id-kapning.
Inom kort ska riksdagen ta ställning till en proposition som ska göra det möjligt att förbjuda söktjänsterna att lägga ut information om brottsmålsdomar, häktningsbeslut och liknande. Då handlar det om att skydda den personliga integriteten för den som har begått brott. Paradoxalt nog är det den frågan regeringen prioriterar.
Mot bakgrund av digitaliseringen och de allt grövre villarån vi fått höra om anser Villaägarna att grundlagarna behöver ses över så att kriminella inte kan komma åt personuppgifter så lätt. Vi ska åtminstone kunna säga nej till att våra personuppgifter finns på söktjänsterna. Ytterst handlar det om att stärka skyddet för den personliga integriteten på nätet.
Lena Södersten
Förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund