Stoppa prisdumpningen av kommunal skogsskötsel

Varför ligger fokus på att utföraren ska kunna erbjuda de lägsta entreprenörskostnaderna och den billigaste arbetsledningen, snarare än skogsskötsel av hög kvalitet?

Varför ligger fokus på att utföraren ska kunna erbjuda de lägsta entreprenörskostnaderna och den billigaste arbetsledningen, snarare än skogsskötsel av hög kvalitet?

Foto: Anders Wiklund/TT

Debatt2022-06-03 21:09
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sveriges befolkning är alltmer ute i skogen på sin fritid. Det ställer högre krav på den kommunala skogsskötseln, något som borde återspeglas i upphandlingarna. Men ofta fokuserar upphandlingen på vem som kan erbjuda det lägsta priset för att sköta kommunskogen. Det riskerar att drabba djur, natur och kommunens invånare. 



Ny statistik från SCB visar att betydligt fler svenskar sökte sig till naturen under 2021 än tidigare. Varje vecka var 52 procent av svenskarna ute i skog och mark på fritiden, att jämföra med drygt 30 procent under åren 2008–2019. Det är glädjande siffror, men innebär samtidigt att trycket på våra tätortsnära skogar ökar – skogar som ofta ägs kommunalt.

Sörmlands kommunskogar är alltså viktigare än någonsin för att ge invånarna tillgång till bra motionsslingor, trevliga promenadstigar och vackra miljöer. Att rekreation och friluftsliv är viktiga frågor återspeglas också i vilka mål Sveriges kommuner själva säger att de har för sitt skogsägande.



Skogssällskapets kommunskogsenkät, som genomfördes i maj 2021, visade att de högst prioriterade målen bland landets kommuner var att främja rekreation och friluftsliv samt att bevara och öka naturvärden. Virkesproduktion var det mål som kommunerna rankade lägst.

Från Skogssällskapets sida har vi också märkt ett allt större intresse för hyggesfria skötselmetoder hos svenska kommuner. Att sköta skogen hyggesfritt, rekreationsanpassa populära områden eller genomföra naturvårdande skötsel kräver kunskap och erfarenhet.

I det här arbetet är kvalitetsaspekten helt central. Skötseln av kommunskogarna kan inte fokusera på att skapa mesta möjliga lönsamhet eller att pressa ner kostnaderna i alla steg.



Hur kan det då komma sig att de kommunala upphandlingarna alltför ofta kretsar kring priset på sista raden? Varför ligger fokus på att utföraren ska kunna erbjuda de lägsta entreprenörskostnaderna och den billigaste arbetsledningen, snarare än skogsskötsel av hög kvalitet?

Det här är inte fallet överallt – en del kommuner ställer tydliga kvalitetskrav i upphandlingen av tätortsnära skogsskötsel. Men tyvärr ser vi alldeles för ofta hur kommuner missar att specificera sina krav. Resultatet blir att man, enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), blir tvungna att teckna avtal med en leverantör som fokuserar på kvantitet, lågt pris och virkeshandel i stället för kvalitet för kommunens invånare.

Från Skogssällskapets sida menar vi att invånarnas intressen tydligare behöver återspeglas i upphandlingarna. Att din kommun gör en professionell upphandling, så att kommunen får en leverantör som verkligen kan leverera det som efterfrågas, tjänar djur, natur och du som invånare på.

Vi hoppas att alla Sörmlands kommuner håller med oss om detta.



Hans Lindberg
Regionchef Skogssällskapet i Södermanland

Karin Fällman Lillqvist
Hållbarhetschef på Skogssällskapet