I den energipolitiska debatten är alla överens om en sak. Behovet av el kommer att öka i Sverige. Men där slutar också enigheten.

År 2045 kommer vi att konsumera 240 TWh enligt Svenskt Näringslivs prognos. År 2021 användes 139,9 TWh i Sverige och netto exporterades 25,6 TWh – vi producerade alltså 165,5 TWh. 

Enligt den nationella elektrifieringsstrategi som regeringen publicerade i februari 2022 är vindkraften helt central för att möta elbehovet. Man refererar till Svenska Kraftnät som bedömer att landbaserad vindkraft 2045 producerar 85-98 TWh. Det ska jämföras med 2020 då landbaserad vindkraft producerade 28 TWh. 

Vi står alltså inför en massiv utbyggnad av vindkraft. I Energimyndighetens och Naturvårdsverkets nationella plan för vindkraft handlar det om 4200 nya turbiner på land - om de är 6 MW. 

Av dem skulle 95 hamna i Södermanlands län. 1,6 procent av länets yta skulle tas i anspråk och 4,9 procent av länets yta skulle vara planeringsyta.

Men redan nu stöter regeringens vindkraftsutbyggnad på patrull. Kommuner och lokalbefolkning säger allt oftare nej till vindkraft. För vid sidan av vindkraftens fördyring av elnätet och dess väderberoende är det vetenskapligt bevisat att vindkraft kraftigt minskar fastighetsvärden. Troligen försvåras turismföretagande. Djur- och naturliv tar stor skada. 

Miljöminister Annika Strandhälls respons kom den 6 april i form av ett vindkraftpaket under rubriken ”Regeringen snabbar på utbyggnaden av vindkraft”.

För det första ska kommuner göra ett tidigt ställningstagande till ett vindkraftsprojekt utifrån en begäran från en exploatör. Begäran innehåller utpekande av plats, antal och högsta höjd på vindkraftverken. Kommunens medgivande i detta skede blir bindande. 

Den andra centrala åtgärden är att utreda ett system för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Det kan låta bra men som Annika Strandhäll själv uttryckte det på sin pressträff handlar det kanske om en ”idrottsplats eller en utbyggd samlingslokal”. En klen tröst för dem som drabbas av vindkraft inpå knuten.

Samtidigt ska samma utredning komma fram till hur kommuner som accepterar vindkraft ska kunna bli kompenserade. Om detta blir verklighet kommer lokalboende att hamna än mer i kläm eftersom deras kommunledning kommer att ha starkare ekonomiska incitament att välkomna vindkraft medan de boende får stå för hela kostnaden. 

Villaägarna anser att småhusägare och andra intressenter måste bli reellt ersatta för den skada de lider när det byggs vindkraft i närheten. Samtidigt är det vår erfarenhet att ingen småhusägare vill ha pengar som betalning för vindkraft i närheten. De vill bara slippa vindkraften. 

Men om en vindkraftsexploatör skulle bli tvungen att till fullo ersätta den som lider skada skulle vindkraftens verkliga pris betalas. Då skulle vindkraften bara byggas på de platser där det verkligen är lämpligt. 

Daniel Liljeberg
Samhällspolitisk chef Villaägarnas Riksförbund