Måndagen den 19 juni beslutade kommunfullmäktige (KF) om hur kommunens framtid och utveckling ska gestaltas och finansieras. Som underlag har de folkvalda ett dokument som kallas Flerårsplan 2024-2026. I inledningen av flerårsplanen skriver man att den ”är navet i styrmodellen och beskriver vilka mål som kommunkoncernen ska uppnå under de kommande åren”. Vidare ska nämnder och affärsföretagen ta fram verksamhetsplaner efter inriktningen i planen. Hur skall nämnderna formulera verksamhetsplaner utifrån två icke operationella dokument: styrmodellen och flerårsplanen?
Denna fråga styrks vid en genomgång och analys av flerårsplanen. Då framkommer en ny fråga: vilken typ av dokument är det och vilken funktion skall den fylla? ”Planen” inleds med sex allmänt hållna mål som är svåra att operationalisera och som är självklara. Vad gäller skolan säger man att: ” I Strängnäs kommun ges barn och unga goda förutsättningar att må bra och klara skolan med goda resultat och en vilja att fortsätta lära genom livet”. Vilken håller inte med om detta? Hur skall man veta att barn har en vilja att lära. Vidare är det innovativt att majoriteten behandlar kulturutbud och företagsklimat på samma sätt. Jag har tidigare aldrig läst att målet med kulturen är att stärka tillväxten och arbetsmarknaden (sic).
En plan skall innehålla politiska prioriteringar och hur det skall genomföras. Inget av detta finns i flerårsplanen. Texten utgörs av en genomgång av det ekonomiska läget i kommunen. Bra så, men vad denna genomgång har för inverkan på kommunen och majoritetens politiska prioriteringar saknas helt.
Kan det vara så att ”planen” i själva verket är en flerårsbudget, eftersom rambudgetar anges? Budgeten är det viktigaste och svåraste som en regering förhandlar farm och presenterar till riksdagen. Den innehåller det som regeringen kommer att prioritera och hur det skall finansieras. Den innehåller också en omvärldsanalys. Det senare är det enda som flerårsplanen har gemensamt med en budget på riksplanet. Alltså vet vi inte vad majoriteten vill prioritera i Strängnäs utveckling och därmed inte heller nämnderna.
Om man studerar flerårsbudgeten för kommunen (inte hela koncernen) som presenteras så visar den ett par intressanta fenomen. Det är en nettobudget. Intäkterna som nämnderna har kvittats mot kostnader. Hur detta har gjorts innan budgeten skall beslutas av KF framgår inte. Vidare är budgeten i huvudsak framräknad enligt resursfördelningsmodellen som innebär att nämndernas kostnader räknas upp enligt ett flertal parametrar. Alltså rullar resursfördelningen på som den har gjort tidigare. Med inga uttalade politiska prioriteringar och rullande budgetramar kan vi bara förväntas oss att allt kommer att förbli vid det vanliga.
I en intervju i Strengnäs Tidning 2023-06-14 framhåller kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt att Strängnäs kommun står väl rustat inför de kommande ekonomiska problemen. Strängnäs behöver inte göra nerskärningar i förvaltningen. Under de 8 år som nuvarande majoritet innehaft makten har kommunen redovisat ett sammanlagt överskott på ca 1,3 miljarder. Detta har skett genom att överbeskatta innevånarna. Jacob Högfeldt är tydlig i intervjun att det inte är tal om någon skattesänkning – intressant att komma från en moderat. Han sätter således förvaltningen framför skattebetalarna. Om dessa överskott hade kommit skattebetalarna till goda hade de fått ca 40 000kr. Hur de 1,3 miljarder har använts i kommunen är dolt i dunkel.
Jan Rudengren
Ordförande, Tankesmedjan SER
Ersättare i kommunstyrelsen för L