Det är ingen nyhet att makthavare gärna undandrar sig kontroll. Det alltmer avancerade samhället gör att avståndet mellan styrande och styrda växer. Något motsägelsefullt gäller detta kanske främst kommunalpolitiken. Den nationella politiken granskas ständigt, men utanför storstäderna är det en annan värld.
I många kommuner finns ingen lokaltidning. Där en sådan finns, handlar det mycket om sport och familjenyheter. Lokalradion saknar tunga journalister och lägger mesta programtiden på underhållning. För att kompensera för detta behöver den kommunala politiken aktivt arbeta för större öppenhet och klarhet. En medicin är tydliga mål, vilket göra det lättare för både medborgare och kommunens egen personal att följa och utvärdera verksamheten.
Mot bakgrund av detta väcktes i februari 2020 förslaget om tydligare mål i Strängnäs kommun. Yrkandet gällde att kommunen skulle ha: specifika-, mätbara-, accepterade-, realistiska- och tidsatta mål, så kallade smarta mål. Kommunstyrelsen avslog emellertid förslaget.
När Strängnäs kommun beslutade att man inte ska ha tydliga mål, är man troligen den enda kommun i Sverige som har beslutat att verksamheten inte ska styras enligt specifika mål som är möjliga att följa upp. När politikerna kan drar sig undan väljarnas kontroll, öppnar det också för egenmäktig lokalpolitik och den ovan efterfrågande öppenheten går i motsatt riktning. Även för kommunens egen personal blir det svårare att till exempel göra prioriteringar i verksamheten.
Ett exempel är skolans mål och skolplan 2023. Där tar otydliga mål ifrån verksamheten dess fokus. Därför som nu när kraftfulla åtgärder är angelägnare än någonsin, står skolfrågan och stampar.
Ett annat exempel är kommunens ekonomi. Strängnäs mål är god ekonomisk hushållning. Detta är ett självklart, men intetsägande mål, eftersom det står i Kommunlagen att en kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Är 2 procent överskott räknat på skatteintäkterna måluppfyllelse? Eller ska man räkna på alla inkomster, inklusive statsbidrag och bidrag från andra kommuner? Otydligheten gör det omöjligt att prioritera ekonomifrågor. Ur-hand-i-mun filosofin gör att när krisen kommer, som i dessa dagar, tvingas kommunen möta den utan reserver.
Avsaknaden av tydliga mål gör att den styrande majoriteten framstår som vilsen när det gäller att prioritera kommunens kärnverksamhet, som har stora oadresserade problem med omsorgen och skolan.
Jan Rudengren
Lars Larsson
Tankesmedjan SER