De senaste åren har otryggheten i samhället blivit allt större. Skjutningar och sprängningar sker på fler platser och allt fler vaknar på nätterna av ljudet av sprängningar eller polisens helikopter efter en skjutning. Det svenska tillståndet är allvarligt.
Polistätheten är bland de lägsta i EU och dödsskjutningarna bland de högsta. Att anställa fler poliser är viktigt för att öka tryggheten, förhindra och klara upp fler brott. Därför vill och arbetar den moderatledda regeringen nu intensivt för att polistätheten ska ligga på EU-genomsnitt.
Men att utbilda och få fler poliser till våra gator och torg går inte över en natt. I brist på tillräckligt många synliga poliser anställer många kommuner ordningsvakter som en trygghetsskapande åtgärd. Men processen för detta är uråldrig där en person som vill bli ordningsvakt själv måste ansöka om förordnande samt för önskat område.
Kommuner brukar vilja få förordnanden om ordningsvakter för så kallade paragraf tre-områden där deras tilltänkta ordningsvakter ska patrullera. För att få förordnande krävs att det finns ett särskilt behov och att det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. I ett förordnade anges för vilken verksamhet och inom vilket område det gäller och förordnandet ska innehålla uppgift om tjänstgöringsställe.
Dagens ansökningsförfarande är byråkratiskt och kan leda till att kommun och polis gör olika bedömningar av om det krävs ett förordnande eller inte. Detta kan i förlängningen orsaka konflikt mellan kommun och polis och dessutom leda till att färre ordningsvakter går på våra gator trots att det finns en efterfrågan.
Nyligen beslutade regeringen om en lagrådsremiss för en ny lag om ordningsvakter som föreslår att ordningsvakter ska få arbeta trygghetsfrämjande. Det innebär att fler områden ska kunna godkännas för att ordningsvakter ska få arbeta där. Många kommuner får i dag avslag på ansökningar om att använda ordningsvakter trots ordningsstörningar och en upplevd otrygghet på platsen. Med den nya lagen får kommunerna större möjligheter att använda ordningsvakter på sådana platser.
Vi hoppas att detta kommer att lösa problemen för kommuner som i dag inte får förordnandeområden beviljade och vi kommer att följa utvecklingen noga för att säkerställa att kommunerna har möjlighet att använda sig av ordningsvakter i den utsträckning som behövs för att bidra till trygghet.
För att renodla polisens uppdrag föreslås också att ordningsvakter ska få nya befogenheter, där uppdraget att transportera omhändertagna är viktigast. Då frigörs polistimmar som polisen kan rikta till att bekämpa organiserad brottslighet. Därutöver införs förlängd utbildning för ordningsvakter, vilket branschen länge har efterfrågat.
I arbetet för att främja tryggheten i samhället behöver flera olika verktyg att användas. Regeringen gör nu många bra satsningar på rättsväsendet och polisen. Även om polisen har och fortsatt kommer att ha huvudansvaret för att upprätthålla den allmänna ordningen är det mycket positivt att den nya lagens förslag innebär att användandet av ordningsvakter kommer kunna utökas och att vi därmed kan få se ordningsvakter på fler platser som ett bra komplement till polisen.
Louise Meijer
Riksdagsledamot och Moderaternas förstanamn i justitieutskottet
Ann-Sofie Lifvenhage
Riksdagsledamot (M) Södermanland
Anna af Sillén
Riksdagsledamot (M) Södermanland
Jari Puustinen
Kommunalråd (M) Eskilstuna
Jacob Högfeldt
Kommunstyrelsens ordförande (M) Strängnäs