Sverige måste fungera, och det förutsätter att blodomloppet för jobb och tillväxt – infrastrukturen – går att lita på.
I dag tvingas vi varje vecka läsa rubriker om tågkaos, flygkaos och skenande bränslepriser: Hastigheten sänks på hundratals mil statlig väg, godstransporter tar onödigt lång tid till följd av flaskhalsar, pendlare fryser alternativt svettas, beroende på årstid, i väntan på försenade pendlingståg.
Nästkommande planperiod investerar staten nästan 900 miljarder kronor i infrastruktur. Moderaterna är överens med regeringen om att detta är pengar som verkligen behövs. Men vi prioriterar att få valuta för de skattepengar som satsas på infrastruktur – i stället för olönsamma skrytprojekt.
Det stora problemet med svensk infrastruktur, som vi alla möter varje dag, är bristande underhåll. Sverige hade en beräknad underhållsskuld motsvarande 77 miljarder kronor år 2021.
Vägar har fått förfalla och inte byggts ut. Det finns järnvägar där växlar och teknik inte moderniserats.
Regeringen fortsätter att underfinansiera underhållet, och Trafikverket är tydligt med att både järnväg och väg kommer att försämras.
Detta duger inte, och regeringen har inte tagit tag i problemen. Miljarder kronor slösas bort. Viktig infrastruktur kommer inte på plats.
Moderaterna vill att en ny borgerlig regering efter valet prioriterar det som ger hållbara jobb och tillväxt. För Sörmland bör man frikoppla Ostlänken från höghastighetstågskrav – och säkerställa att tåget går ända ner till Stockholm.
Vidare är rustningen av vägnätet prioriterad för oss moderater. Hastigheten ska återställas – inga nya sträckor ska få sin hastighet sänkt och vägarna ska rustas för riktigt tunga lastbilar – så kallade BK 4.
Den industriella utvecklingen, liksom den viktiga besöksindustrin, är helt beroende av en robust järnväg och väl underhållna vägar. Detta går före dyra och onödiga höghastighetståg.
Om moderaterna får väljarnas förtroende i valet i september vill vi därför omedelbart påbörja arbetet med att i grunden reformera svensk infrastrukturpolitik. Det saknas inte pengar för infrastruktursatsningar det närmaste decenniet, men väl politisk förmåga hos regeringen.
I september 2022 har svenska folket möjlighet att välja en ny regering som tar tag i Sveriges problem – en borgerlig regering som ser till att infrastrukturen fungerar och som hållbart bygger vårt land och Södermanland starkt.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Maria Stockhaus (M)
Riksdagsledamöter