Det torde inte ha undgått någon att det i dag förs en intensiv och stundtals hätsk skolpolitisk debatt i Sverige. Antingen utgående från att skolresultaten är dåliga – speciellt i de kommunalt drivna skolorna – eller från att dåliga skolresultat beror på att skolsystemet dräneras av vinstdrivna friskolor. På det lokala planet i Strängnäs ser dock situationen delvis annorlunda ut än i landet i övrigt.
För det första har Strängnäs ett geografiskt utspritt och mångsidigt utbud av skolor med olika huvudmän – åtta kommunala skolor med kommunen som huvudman, och sju friskolor med sex huvudmän. Av eleverna går 44 procent i friskolor, varav ingen är vinstutdelande. De olika skolorna har dessutom olika pedagogiska profiler och ett varierat programutbud. Med en sådan mångfald är det lätt att inse att förändringsarbetet med resultat och likvärdighet kräver tid, tålamod och engagemang. Sammantaget har denna struktur också skapat förutsättningar för att bryta den intressekonflikt mellan kommunala skolor och friskolor som målas upp i debatten.
Den beskrivna intressekonflikten mellan offentliga och friskolor stämmer inte heller överens med vad som faktiskt sker inom skolsystemet i Strängnäs idag. I flera år har vi haft möjlighet att följa det professionellt drivna pedagogiska skolutvecklingsprogram som gemensamt tagits fram av, och nu ”ägs” av, samtliga skolor i Strängnäs, det vill säga både de kommunala och de enskilda. Programmet kallas för BAS (Bildnings Akademien i Strängnäs), och har till syfte att skolorna tillsammans skall verka för att stärka det gemensamma skolsystemet i Strängnäs, genom att ge alla elever i kommunen mer kunskap, stärka lärarnas professionella kompetens och skapa en mer likvärdig skola” (Avsiktsförklaring BAS 2020 05 18). BAS kan därför ses som en lokal ”branschorganisation” där alla skolor samarbetar för att göra Strängnäs skolsystem som helhet mer attraktivt och konkurrenskraftigt – både vad gäller skolresultat, lärarkompetens och likvärdighet, samtidigt som man värnar om de enskilda skolornas integritet, pedagogiska profil och professionella ambitioner.
Hittills har detta kollegiala professionella samarbete över skol- och huvudmannagränserna också resulterat i ett antal konkreta resultat. Ett sådant är ett nytt och för svenska kommuner unikt system för öppen redovisning och diskussion av de årliga resultaten för varje skola i kommunen. Ett annat är etableringen av tre gemensamma ämnesråd (matematik, läsförståelse samt stöd till elever med speciella behov), där lärare inom samma ämnesområde från olika skolor samarbetar för att utveckla arbetsmetoderna inom och mellan skolorna. Ett tredje är ett årligt program för ämnesinriktad lärarfortbildning (LÄS). Över 100 lärare har fram till i dag gått igenom utbildningen, som förutom att öka den professionella kompetensen blivit ett viktigt instrument för att bygga kollegiala samarbeten över skol- och ämnesgränser.
Det unika med BAS- programmet tydliggjordes också genom det nyligen slutna avtalet med det finländska universitetet Åbo Akademi om att i Strängnäs etablera en femårig finländsk klasslärarutbildning – på svenska – i Sverige. Det motiv som angavs av Åbo Akademi för att välja Strängnäs som lokaliseringsort, var just det unika i BAS samarbetet.
En absolut förutsättning för BAS-programmet har varit den uppbackning som det fått av skolhuvudmännen och deras representanter. Deras insatser har präglats av stort mod eftersom modellen för kommunal skolsamverkan över huvudmannagränser inte prövats tidigare i Sverige. Kommundirektör Lars Ekström som ordförande för BAS och Johan Larson som ordförande för Friskolorna i Strängnäs (FRISK) har haft en avgörande roll för utvecklingen av ett samarbetsklimat som gör att företrädare för skolhuvudmännen i dag därför kan mötas i resultatinriktade diskussioner, och inte som så ofta tidigare – i domstolar för att slita tvister om resursfördelningen!