Uppmärksamma folkmordet på kristna minoriteter 1915

Svenskarmenier demonstrerar på årsdagen av folkmordet.

Svenskarmenier demonstrerar på årsdagen av folkmordet.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Debatt2020-04-24 05:29
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag liksom hundratusentals svenska assyrier, syrianer, kaldéer och armenier undrar varför politiken i Sverige gör skillnad i uppmärksamhet mellan Förintelsen och folkmordet år 1915.

Varför är det en sak för ett parlament att erkänna folkmordet och en annan sak för en regering att göra det?

Folkmordet 1915 erkändes av Sveriges riksdag den 11 mars 2010 men dessvärre har inga regeringar hittills erkänt folkmordet på dessa minoriteter. Under folkmordet i dåvarande Osmanska riket (nuvarande Turkiet) mördades miljontals assyrier, syrianer, kaldéer, armenier och pontiska greker år 1915. 

Folkmordet utfördes genom systematiska tvångsdeportationer, avrättningar och massakrer. De flesta offren dödades under åren 1915-1916 men förföljelserna fortsatte fram till år 1918. Resultatet blev att det Osmanska riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning. 

Jag anser att folkmordet 1915 är en symbol för ett av mänsklighetens värsta brott under 1900-talet. Där offren målmedvetet valdes ut på grund av religiös och etnisk grund och målet var att utplåna en hel folkgrupp. Vi kan inte förhindra framtida folkmordsbrott om vi inte förstår det som hänt assyrierna, syrianerna, kaldéerna och armenierna år 1915. 

Därför ser vi i praktiken att folkmordet på dessa minoriteter fortfarande pågår. Hela världen vittnar om hur terrororganisationen IS har använt grymma metoder mot kristna minoriteter i Syrien och Irak den senaste tiden.

Det är oerhört viktigt att lära oss av historien för att kunna förstå vår nutid och skapa en bättre framtid.

Låt oss prata mer om folkmordet år 1915 och uppmärksamma dagen 24 april i syfte att förstå det som har hänt samt konsekvenserna av händelsen. Först då kan vi tänka på vikten att inte låta historiens tragedier upprepas. Att förstå genom berättelser, vikten att bekämpa radikalisering och den ideologi som låg bakom folkmordet, som lever kvar än i dag, är ett oerhört viktigt verktyg, samt för att fortsätta förstärka demokratin och mänskliga rättigheter. 

Att uppmärksamma Förintelsens minnesdag den 27 januari och folkmordets minnesdag den 24 april är ett sätt att säga nej till det fruktansvärda som har hänt.  Vi kan inte svika alla offer.

Tony Meshko (M)