Ingen säger sig vilja avskaffa de fysiska pengarna, men ingen tar ansvar för att hindra att det sker. Så kan man summera den tegelstensliknande betalningsutredning som nyligen presenterades av utredaren Anna Kinberg Batra. Utredningen har specialiserat sig på digitalisering och digitala betalningar. Perspektivet är att staten i första hand ska hjälpa fler att använda digitala betalmedel. De 1 miljoner svenskar som använder kontanter och av olika skäl inte kan använda kort eller Swish bemöts käckt med ”Jo, men det kan du visst!”
Har utredningen helt missat vad som händer i vår omvärld? Det osäkra världsläget med invasionen i Ukraina ledde till omedelbar fördubbling av kontantuttag i Sverige. Det ökade antalet cyberattacker som skett, där flera butiker på senare tid inte kunnat ta emot digitala betalningar, har resulterat i att kunder får gå hem med tomma matkassar.
Utredningen har två förslag gällande kontantanvändningen; det ena är att apotek måste ta emot kontanter vid köp av receptbelagd medicin. I praktiken får det noll betydelse eftersom samtliga apotek redan i dag tar emot kontanter. Det andra är att Skatteverket och andra statliga myndigheter måste ta emot kontanter. Utredningen bedömer däremot att skälen emot en lagstiftning om kontant betalning av livsmedel och drivmedel i dagsläget väger tyngre än skälen för. Så det blev bara en tummetott för kontanterna. Frågan är varför?
Tydligt är att Anna Kinberg Batra varken lyssnat på Sveriges Riksbank eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under den två år långa utredningen. Riksbankschefen Erik Théeden framförde nyligen att det borde gå att handla samhällsviktiga varor med kontanter som lagligt betalningsmedel. Om Sverige hamnar i en situation, där delar av betalsystemet slås ut, bör man ha minst 2 000 kronor i kontanter hemma, gärna i olika valörer, konstaterar MSB:s överdirektör Camilla Asp.
Vi behöver ha ett betalsystem som fungerar även i krissituationer. Kriget i Ukraina har satt fokus på det kontantlösa samhällets sårbarhet vid krig och cyberattacker. Om alla digitala betalningar i Sverige slås ut av en hackerattack återstår kontanter som enda betalmedel. Ska kontanter gå att använda vid kris måste regeringen se till att kontanterna kan användas även i ett normalläge. Det kan bara garanteras genom en lagstiftning.
Våra grannländer har valt att säkra kontanter som betalmedel genom lagstiftning som innebär att butiker och serviceställen är skyldiga att ta emot kontanter. På så sätt ser de samtidigt till att infrastrukturen runt kontanterna finns kvar. Väljer Sverige att montera ner kontanternas infrastruktur är den borta och kan inte återinföras åtminstone inte på kort sikt och till en rimlig kostnad.
Nu är utredningen överlämnad till våra folkvalda politiker. Det faller därmed ett tungt ansvar på dem att hantera frågan om kontanternas framtid.