Vägen till en bättre välfärd stavas Mariefred kommun

1971 förlorade Mariefred sina privilegier som egen kommun och införlivades med Strängnäs. Sedan dess har olika former av lokalt medbestämmande prövats, skriver  MUF Strängnäs ordförande Arthur Limmergård.
1971 förlorade Mariefred sina privilegier som egen kommun och införlivades med Strängnäs. Sedan dess har olika former av lokalt medbestämmande prövats, skriver MUF Strängnäs ordförande Arthur Limmergård.

Debatt 1 februari 2024 05:33
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Våra kommuner har stora utmaningar. Kostnaderna för omsorg skjuter i höjden, skolorna har svårt att hålla kvalitet och bostadsbyggandet möter inte efterfrågan. De problem som finns är stora, har funnits länge, och ligger i hög grad på kommunerna att lösa. Men i lösningsväg händer inte mycket. För att bättre möta behoven och erbjuda efterfrågade tjänster behöver vi stärka möjligheten att fatta beslut utifrån lokala förutsättningar. 

Det är närmast medborgaren som drivkraften till bättre lösningar är starkast. Därför är det viktigt att ständigt pröva – där så är möjligt – att flytta beslut till enskilda människor, företag och organisationer.

Det främsta skälet till att fler kommuner bör övervägas är närhetsprincipen. Denna princip innebär att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån. Att de som är mest direkt berörda av en situation ska vara de som hanterar den. Kort sagt: beslut fattas bäst lokalt. 

Sedan Mariefred förlorade sina privilegier som egen kommun och införlivades med Strängnäs året 1971 har olika former av lokalt medbestämmande prövats för att möta de specifika behov som Mariefred som ort haft. 

Mariefred hade bland annat en “Mariefredsnämnd” som hanterade lokala frågor som var viktiga för oss Mariefredsbor. Det gav staden ett visst mått av symboliskt självstyre, dock utan egentlig budget och med ett begränsat beslutsmandat. Därför avvecklades nämnden, likväl förlorade stadsdelen en viktig plattform för att främja och förankra lokala intressen.

Mindre kommuner tenderar att vara mer snabbfotade och prioritera sina resurser bättre. Ekonomiskt saknar mindre kommuner dock de större kommunernas stordriftsfördelar, men samtidigt riktas ofta förvaltningens skattemedel mot kända behov och förslösas inte i samma mån på okända eller stora projekt. Lösningar söks oftast inom kommunen, men ibland är det effektivt att exempelvis viss kommunal service upphandlas av en grannkommun. 

 

Att vara attraktiv har sina utmaningar. Den stora nyinflyttningen till Mariefred, inte endast begränsad till Läggesta området och Munkhagarna, ställer nya krav på kommunen att producera tjänster. 

Enligt befintliga detaljplaner av området kommer det att finnas cirka 3 000 hushåll enbart i lokalområdena Marielund och Läggesta park. Kan Strängnäs byråkrater eller oss Mariefredsbor bemöta dessa utmaningar bäst?

Mariefred är ett exempel på en stadsdel med goda förutsättningar för ökat lokalt beslutsfattande. Här finns nytänkande och framåtvilja. Men Mariefredsbons vilja är inte nödvändigtvis något som delas i huvudorten i Strängnäs och Strängnäsbons Mariefreds. 

Genom att göra Mariefred till en egen kommun skulle vi säkerställa att beslut som påverkar Mariefred fattas av de personer som bäst förstår stadens unika behov och utmaningar.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa