HÀromdagen fick vi besök av en man som skulle ta hand om slamtömningen vid vÄr bostad. Vi gick ut för att hÀlsa mannen vÀlkommen. Men han sÄg aldrig oss. Han hade hörlurar pÄ och var mycket upptagen med att lyssna pÄ nÄgot i sin telefon, medan han arbetade med slamtömningen. Vi blev lite förvÄnade och gick in igen. Allt oftare hÀnder det att vi möter mÀnniskor som Àr sÄ pass upptagna med sina telefoner sÄ att de inte ser oss och inte hÀlsar. Vid samtal med andra blir det allt svÄrare att hÄlla en röd trÄd, eftersom telefonen hos vÄra samtalspartner ska vara med och anvÀndas hela tiden.
Dessa vardagsexempel Àr bara nÄgra av mÄnga som jag och mina bekanta upplever allt oftare i vÄrt samhÀlle. MÀnniskor blir alltmer upptagna med att kolla pÄ sina bildskÀrmar och ser inte andra mÀnniskor i sin nÀrhet. Nu har det gÄtt sÄ lÄngt att mÄnga inte lÀngre ens hÀlsar. De ser en inte! Och om de ser en, sÄ kÀnns det som om man bara Àr en oönskad störning i skÀrmtittandet.
Noreena Hertz, professor i ekonomi vid University College London, har nyligen kommit ut med boken The Lonely Century, dÀr hon beskriver mÀnniskors ensamhet som ett av de största problemen i vÄrt Ärhundrade. Hon har ocksÄ upptÀckt att allt fler av hennes studenter berÀttar för henne att de kÀnner sig ensamma, fast de Àr mycket aktiva pÄ sociala medier. I en intervju i en tysk veckotidning berÀttar hon om en kollega vid ett kÀnt amerikanskt universitet, dÀr de har börjat med kurser för nya studenter dÀr de fÄr lÀra sig hur mÀnniskors mimik och kroppsprÄk fungerar. BÄde hon och kollegan har mÀrkt att alltfler unga inte lÀngre kan lÀsa av detta nÀr de möter en annan mÀnniska fysiskt. Problemen blir sÀrskilt pÄtagliga nÀr studenterna ska göra grupparbeten pÄ universitetet och inte kan interagera.
SjÀlv upplever jag att det sociala klimatet i vÄrt samhÀlle har blivit kallare. Allt fÀrre mÀnniskor hÀlsar och allt fÀrre verkar veta hur socialt hyfs fungerar. Allt fÀrre kan föra ett gott samtal med en annan mÀnniska som bÄda har glÀdje av.
Ăven om de sociala medierna för mycket gott med sig och detta sĂ€rskilt i dessa coronatider, sĂ„ Ă€r det viktigt att vi börjar tala pĂ„ allvar om detta â nĂ€r mĂ€nniskor inte lĂ€ngre kan lĂ€sa av varandras mimik och kroppssprĂ„k, sĂ„ har vi ett allvarligt problem.
Petra Garberding