Som ledamot i kommunfullmäktige sedan november 2022 slås jag med häpnad över hur Vänsterpartiets gruppledare Maria Chergui argumenterar i kommunfullmäktigesalen under våra sammanträden. För ledamöter och åhörare målas en bild av ett Eskilstuna i fritt fall.
Vår fina stad har problem, det är vi nog alla smärtsamt medvetna om och majoriteten och en del av minoriteten gör allt för att lösa dessa – men retoriken från Vänsterpartiet är oärlig och förvånansvärt populistisk.
Maria sågar den kommunala förskolan och påstår att majoriteten har kört den i botten, att barngrupperna är för stora (vilket inte stöds av statistiken), att pedagoger inom förskolan avskyr sitt arbete och känner en hopplöshet och förtvivlan varje dag när man går till jobbet.
Jag kan tillstå att det självklart kan finnas förskolor där det fungerar sämre än i andra skolor, men som före detta ledamot i förskolenämnden, utbildad gymnasiepedagog och förälder med två barn i den kommunala förskolan blir jag ledsen och bedrövad av den bild Maria Chergui målar upp.
När jag ifrågasätter Vänsterpartiets sätt att argumentera menar jag att deras bild omöjligen gäller alla förskolor i vår kommun. Min poäng här är att om man använder anekdotisk bevisföring kan man inte säga att det är sanningen för alla.
Jag har som sagt två barn i den kommunala förskolan och mina barn älskar att gå till förskolan varje dag. Jag är föräldraledig en dag i veckan och jag har svårt att konkurrera med förskolan, då mina barn – när de tröttnat på mig – frågar när de kan gå till skolan.
När jag möter människor och berättar att jag är lärare möts jag av suckar och kommentarer i stil med: ”Oj, jag skulle aldrig orka vara lärare, man hör ju hur illa det är”. Jag är på trött att höra det.
Jag tror ingen utbildad lärare valde yrket för att det skulle vara lätt. Jag älskar mitt yrke. Ja det är tufft emellanåt, men vilket arbete är inte det?
När mina elever lyckas, framförallt de med sämre förutsättningar, vet jag att jag valt rätt. Jag har inget behov av att Maria Chergui tycker synd om mig. Sättet Maria målar upp yrket bidrar inte till stolthet över yrket eller dess status, tvärtom. Vem vill bli lärare i Vänsterpartiets ”verklighet”?
Jag hyser en enorm respekt för alla som jobbar inom förskolan. De pedagoger och barnskötare, som varje dag utbildar och sörjer för mina och andras barn. Vänsterpartiet saknar den respekten i sin beskrivning av ”verkligheten”.
Jag och min fru skulle vara vilsna utan den samverkan vi som föräldrar och personal inom vår förskola har tillsammans gällande våra barn. Jag är evigt tacksam för deras råd och insikter.
Om vi i kommunfullmäktige, som representanter medborgarna i Eskilstuna, ska representera vore det bra om oppositionen, i detta fall Vänsterpartiet, satte sig in i helheten i stället för att för att ha tunnelseende.
Slutligen vill jag rikta mig direkt till Maria Chergui och upprepa följande: Anledning till varslet inom förskolan, där en majoritet får möjlighet till annan anställning inom kommunen, beror på att den prognostiserade ökningen av barn uteblev på grund av pandemin och utebliven invandring till staden.
Läs gärna SCB:s senaste statistik som visar att vi har det lägsta födelsetalet (1,52 barn per kvinna) på över 50 år i Sverige. Vill Vänsterpartiet att kommunen betalar för tomma platser och lokaler? Hur motiverar ni det?
Jag är glad att ha mina barn i den kommunala förskolan där de träffar barn från olika bakgrunder och bildar en gemenskap tillsammans.