Nu är det tre år kvar till 2025 då Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa. Det ser idag inte ut att kunna bli verklighet. Många av regionerna använder fortfarande it-system från 1980-talet. De behöver bytas ut för att kunna kopplas ihop med den nya digitala tekniken. Att regionerna inte har prioriterat digitaliseringen av vården har stoppat upp att arbetet för en säkrare och smartare vård.
Enligt uppgifter från SKR har många av Sveriges regioner fortfarande kvar it-system från 1980-talet. Det låter otroligt, men är tyvärr sant. Dessa gamla it-system kan inte kopplas ihop med de moderna applikationer som idag finns på marknaden, såsom larm, sensorer och robotar. Det gör att regionerna får mycket begränsade möjligheter till en uppgradering och effektivisering av vården. Följden blir att Sverige idag är mycket långt ifrån att vara världsbäst på e-hälsa.
SKR uppger att det är tekniskt möjligt att förnya alla systemen i Sverige och att det skulle kosta runt fyra miljarder kronor. Enligt Socialstyrelsen handlar det dels om nya system, dels om kunskap och strategier för att använda dem. Man har i regionerna svårt att finna metoder för att få in tekniken i vården och omsorgen. När resan mot visionen började 2016 gjordes beräkningar av McKinsey som uppgav att Sveriges regioner genom digital teknik skulle kunna göra kostnadsbesparingar på 180 miljarder kronor till 2025.
Regeringen har med sin vision drivit upp förväntningarna på att regionerna ska genomföra en modern digitalisering av vården. Vi är många som väntar på att varje region ska ta beslut om att avsätta medel för att byta ut de 30 år gamla it-systemen och driva på arbetet för en modernisering och effektivisering av vården. De som väntar är inte minst äldre personer i sina hem, som skulle kunna få en enorm förbättring av såväl säkerhet som livskvalitet genom nya digitala verktyg.
Ett tydligt exempel är felmedicineringar. Enligt en studie från Göteborgs universitet kostar felmedicineringar det svenska samhället minst 20 miljarder per år.
Orsaken till att personer över 80 år söker akut vård är ofta just felmedicinering. Patienter som läggs in på grund av felmedicinering kommer sällan hem igen. Ofta vårdas patienten flera dygn på sjukhus för att sedan flyttas till ett omsorgsboende. Felmedicineringen blir en indikation på att personen behöver hjälp och omsorg. Med digitala hjälpmedel skulle de kunna bo kvar hemma och inte behöva ett omsorgsboende. Antalet personer i Sverige över 80 år ökar med 50 procent mellan år 2017 och 2027. En digitalisering av vården skulle alltså förutom ökad vårdkvalitet även spara stora pengar i samhället.
Regeringens vision om att Sverige ska vara världsledande på e-hälsa är på väg att gå om intet. I regionerna har uppgraderingen inte varit prioriterad. Den anses på många håll vara för dyr och uppges vara ett gigantiskt projekt. Kanske är det teknisk kompetens som saknas? Oavsett är det dags att göra något. Ord betyder inte mycket om det sedan inte händer något ute i vårdens verklighet.
Anders Segerström
Vd, iZafe Group