I Tidöavtalet står det att det ska lämnas förslag till en ordning med “anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet”.
Det beskrivs hur kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket om papperslösa i syfte att försvåra möjligheten att leva i landet utan tillstånd. Dessa formuleringar har många fackförbund och civilsamhällesorganisationer reagerat på.
Välfärdsanställdas uppgift är att ge personer utbildning, vård, omsorg och socialt stöd utifrån behov. Enligt exempelvis barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning, lek och en meningsfull fritid. Alla människor har rätt till vård som inte kan anstå, oavsett legal status och rätt till nödbistånd från socialtjänsten.
Det finns stora risker för liv och hälsa med anmälningsplikt inom välfärden. De människor som lever som papperslösa i Sverige kommer på grund av rädsla att avstå från att söka nödvändig vård, nödbistånd från socialtjänsten eller till och med pedagogisk verksamhet för barn. Det finns till exempel särskilda farhågor kring våldsutsatthet för kvinnor där socialtjänsten kan göra viktiga insatser.
Vänsterpartiet väckte därför ett initiativ om att kommunstyrelsen i Eskilstuna skulle tillskriva regeringen, om vikten av att inte införa informationsplikt eller anmälningsplikt i kommunal verksamhet.
Även om det finns en skrivning i Tidöavtalet och i direktiven till den kommande utredningen om att anmälningsplikt skulle kunna strida om ömmande värden, till exempel i sjukvården, finns det ingen som helst garanti för att förskola, skola eller socialtjänst kommer att omfattas av dessa.
Det är av vikt att kommunala politiska företrädare agerar i tid, innan beslut fattas, för att påvisa de stora konsekvenserna förslaget skulle innebära i den kommunala verksamheten.
Liknande initiativ har både regioner och kommuner runtom i landet ställt sig bakom. Man har sett och upprörts över de förslag, som är under utredning gällande anmälningsplikten. Detta gäller dock inte majoriteten i Eskilstuna. Här valde S och M att avslå initiativet och uttrycker i stället stöd för en eventuell ny lagstiftning gällande anmälningsplikt.
Det förslag om anmälningsplikt som föreslås i Tidöavtalet och som nu ska utredas är angiveri. Det är en försvagning av vår demokrati när människor ställs emot varandra. Risken är stor att kommunalt anställda ska tvingas anmäla papperslösa.
Lärare i skolan har som sitt främsta uppdrag i skolan att se till att varje barn tillgodogörs sig undervisning och kunskap och att elever ska känna sig trygga i skolan. Därför är det praktiskt omöjligt att anmäla samma barn som du ska ge en utbildning. Det är bara ett av alla exempel som finns på hemska situationer som uppstår.
Detsamma gäller för vård och sjukvård, vem ska ha rätt till det? Det kan handla om liv och död, det kan handla om kroniska sjukdomar och vård som alla människor ska ha rätt till. Det ska inte avgöras av någon enskild person utan det ska finnas rutiner och riktlinjer för hur personal ska bemöta alla människor i den vård de behöver.
Att ange det gjorde man under andra världskriget och det var en angivare som angav Anne Frank. Det finns olika exempel på där angiveri används i olika delar av världen i dag. Oftast i diktaturer.
På kommunstyrelsen fick vårt förslag stöd av Centerpartiet och även av Miljöpartiet (som dock inte hade rösträtt). Övriga partier avslog det.
Det är ynkligt att den politiska majoriteten i Eskilstuna, Socialdemokraterna och Moderaterna, inte kan stå upp för grundläggande mänskliga rättigheter.
Maria Chergui
Gruppledare (V) Eskilstuna