I dag är det Världshungerdagen och vi kan konstatera att hungern i världen ökar för tredje året i rad – i spåren av de globala klimatförändringarna. Enligt en rapport från FN:s matorgan FAO har det absoluta antalet undernärda människor under 2017 ökat till 821 miljoner.
Rapporten pekar tydligt ut klimatförändringarna, tillsammans med konflikter, som huvudorsaker till den ökande hungern. Extrema väderförhållanden som torka och översvämningar inträffar allt oftare och försämrar allvarligt människors tillgång till näringsrik mat. Även långsamma klimatförändringar som havsnivåhöjning och försurning av havsvatten riskerar att försämra människors tillgång till mat och möjligheter att försörja sig.
Nyligen presenterades ytterligare en tung rapport av FN:s klimatpanel IPCC. Rapporten visar att det är svårt men inte omöjligt att nå 1,5-gradersmålet och att ambitiös politik under det kommande decenniet kommer vara avgörande för att undvika katastrofala klimatförändringar.
Klimatförändringarna drabbar hårdast de människor som redan lever i fattigdom och utsatthet. 2,5 miljarder människor lever i dag av småskaligt jordbruk eller fiske och drabbas hårt redan idag av ett förändrat klimat.
Att även svenska odlare drabbats den extremt varma sommaren 2018 kan bara ge en aning om hur hårt människor påverkas i långt mer utsatta länder. Svenska kyrkan arbetar nära tillsammans med kyrkor och organisationer runt om i världen med stöd till människor vars livsbetingelser hotas av klimatförändringarna. Vi ser tydligt redan i dag hur tillgång till mat försvåras när klimatet blir mer oförutsägbart.
Människor med få resurser, som samtidigt inte bidragit nämnvärt till klimatförändringarna, är beroende av stöd för klimatanpassning. Samtidigt ser vi att internationellt klimatstöd fokuserar på utsläppsminskningar i medelinkomstländer. Detta är givetvis betydelsefullt, men stödet till de mest utsatta får inte glömmas bort. Det behövs både för att bekämpa fattigdomen och för att möjliggöra klimatanpassning. Den kommande regeringen behöver prioritera detta i biståndspolitiken.
Tillgång till säker och näringsrik kost är en mänsklig rättighet, och de människor som lever i störst utsatthet måste prioriteras i utvecklingssamarbetet. Det gäller i synnerhet små barn, skolbarn, flickor och kvinnor. När människor berövas på sin rätt till mat och näring har omvärlden en skyldighet att agera. Det handlar om en rättvis fördelning av världens resurser.
Erik Lysén
Chef för Svenska kyrkans internationella arbete