I vd:n för Comfort Zone Robert Bergs debattinlägg framförs synpunkter på renovering av miljonprogrammen, synen på den egna produkten och en mängd direkta felaktigheter och märkliga slutsatser rörande fjärrvärmens framtida förutsättningar.
Fjärrvärmen står i dag för 50 procent av uppvärmningen av svenska byggnader. Den väl utbyggda fjärrvärmen i Sverige avlastar elnät och minskar elbehovet under en ansträngd tid i vårt energisystem. Svensk fjärrvärme produceras av rester från skogs- och träindustri, restavfall från hushåll och verksamheter samt spillvärme från industrier, datahallar etcetera.
I många städer produceras dessutom el samtidigt som fjärrvärme i kraftvärmeverk. Ofta är det den enda lokala elproduktion som finns att tillgå. Om vi tog bort fjärrvärmen skulle vi alltså behöva ersätta den med eluppvärmning och ett ökat elbehov skulle bli resultatet. Den el som produceras i kraftvärmeverken och som utgör cirka 10 procent av Sveriges totala elproduktion skulle också gå förlorad och behöva ersättas med annan elproduktion. Var skulle all denna el komma ifrån?
Lägg till att vi i de senaste prognoser som gjorts ser en fördubblad elanvändning framför oss på grund av elektrifiering av industri och transporter, så förstår man hur viktigt det är att vi behåller, och ännu hellre bygger ut, fjärrvärmen.
Energirenovering bör utgå från att byggnadens klimatskal ska förbättras så att det faktiska uppvärmningsbehovet reduceras. Detta åstadkoms bland annat genom byte till energieffektiva fönster samt god isolering av byggnadernas tak och väggar.
En annan sorts energieffektivisering är att gå från uppvärmning med direktverkande el, som vi i dag finner i vissa villor, till att installera värmepump eller fjärrvärme. Detta för att minska elanvändningen.
Energifrågor bör hanteras ur ett vidare systemperspektiv än de enskilda byggnaderna för att se helhetsbilden över vilka energiresurser som används till vad. I Eskilstuna och Strängnäs levereras fjärrvärme som baseras på restflöden från skogsindustrin, GROT, respektive från återvunnet trämaterial, returträ. Dessa bränslen kommer i första hand från närområdet och används i våra kraftvärmeverk för att framställa el och värme.
Eskilstuna och Strängnäs har under lång tid haft stort fokus på återbruk och materialåtervinning, men det avfall som inte går att återbruka eller materialåtervinna går antingen till grannkommunen Västerås för att bli el och värme eller till biogasproduktion för transporter. Att använda restströmmar för en lokal energiförsörjning är inte en döende teknik, även i framtiden kommer vi behöva hushålla med resurser och låta så lite som möjligt gå till spillo.
Eskilstunas och Strängnäs fjärrvärme levererar också stabila och förutsägbara energikostnader i en tid med kraftigt höjda elpriser. Inför 2023 är prisjusteringen för fjärrvärmen i praktiken en sänkning i relation till inflationen.
El är vår finaste energiform med många användningsområden och en viktig roll i den stora klimatutmaning vi står mitt i. Vi behöver spara och frigöra el för att klara omställningen av industri och transporter bort från det fossilberoende som finns idag.
För att åstadkomma detta och samtidigt kunna ta vara på ytterligare restströmmar bör fler välja fjärrvärme för sin uppvärmning i stället för tvärtom. Genom att göra så kan våra kraftvärmeanläggningar också bidra med ytterligare elproduktion när och där den behövs som mest. Fjärr- och kraftvärme har sällan varit så viktiga för vår energiförsörjning som nu.
Stefan Wennerström
Vice vd, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB
Jan Lindqvist
Vd Solör Bioenergi AB
Lina Enskog Broman
Ansvarig kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla Energiföretagen