Socialchefen har läst artikeln om Annas öde och kamp för att ta sig ur prostitutionen som publicerades på påskafton. Socialchefen anser att det är fel att sälja sin kropp, och varnar för att det kan leda till missbruk och att den som gör det utsätter sig för stora risker.
‒Det verkar vara en stark människa som ändå är i behov av stöd och hjälp. I grund och botten handlar det här om jämställdhet och mäns syn på kvinnor. Det är fruktansvärt att vi har så många män i Sörmland som är beredda att betala för att utnyttja människor. Män står för mycket ont.
Socialchefen utgår från att inga formella fel är begångna i själva ärendehanteringen. Att regler och riktlinjer för biståndsbedömningar kring försörjningsstöd har följts. Det betyder dock inte att Anna inte skulle kunna få det stöd hon efterfrågar.
‒Spontant tänker jag att det här är ett typiskt exempel på när samverkan inte har fungerat mellan exempelvis kommunen, Försäkringskassan och personen. Vi behöver bli bättre på att jobba ihop och det är tyvärr ganska höga murar mellan myndigheterna. Tanken med försörjningsstöd är precis det hon efterfrågar, tillfällig hjälp här och nu, och det är vår uppgift
Det är enligt socialchefen inte ovanligt att ett traditionellt vardagsliv kan förändras snabbt.
‒Utsatt kan du bli över en natt. Från att ha levt ett Svenssonliv med familj, Volvo och villa kan du inom en vecka vara hemlös. Man kan förlora jobbet eller gå in i väggen, och då måste det finnas någon där som fångar upp en.
Vad bör Anna göra?
‒ Det är svårt att ge råd men jag ska prata med organisationen och jag vet att de som jobbar hos oss är benägna att hjälpa människor. Vi har dock hög arbetsbelastning och brist på arbetskollegor och ekonomisk press gör att man ibland springer för fort och tappar fingertoppskänslan. Det låter som att jag skyller på andra men det är vår verklighet. Trots allt det tragiska så känner jag att hon har potential att vinna, oavsett om vår kommun säger nej till bistånd eller inte. Som socialarbetare och socialchef känner jag att det är ett nederlag att vi inte lyckats hjälpa henne framåt.
Socialchefen hoppas att Anna inte ger upp.
‒Hon ska fortsätta kämpa även om det just nu känns tröstlöst. Ingen ska behöva försörja sig genom prostitution, absolut inte.
För Anna fortsätter striden. När det senaste avslaget om ekonomiskt bistånd kom, och hyran ännu var obetald, tog hon beslutet.
‒Jag har sålt mig igen. Hyran är betald nu och jag har ett par tusen över till mat. Krasst kan man se det som att socialen främjar sexhandeln. Jag kommer inte gå dit igen, det är lönlöst. Man blir psykiskt utmattad av att oroa sig för att bli vräkt och att som mamma inte kunna ge sina barn det mest basala.