Svensk försäkring och Svenska miljöinstitutet presenterade den 8 juni en lista över hur väl kommunerna arbetar med klimatanpassning. Trosa ligger i topp bland de sörmländska kommunerna och hamnar på plats 27 i kommunrankingen. Strängnäs ligger en bra bit under rikssnittet och hamnar på plats 132.
Sju av Södermanlands nio kommuner har svarat på enkäten och uppgett att man jobbar med klimatanpassning. Närmast efter Trosa följer Nyköping och Katrineholm, på plats 55 respektive 57 av totalt 202 kommuner i rankingen. Flen, Gnesta, Eskilstuna och Strängnäs ligger alla under rikssnittet. Av undersökningen förstår man att många mindre kommuner har svårt att mäta sig mot större när det gäller förmåga att organisatoriskt möta de utmaningar vi står inför.
Det är värdefullt med kommuner som är bra förebilder och goda exempel, men vi behöver ett helhetsperspektiv. Alla kommuner har inte samma förutsättningar och en enskild kommun kan sällan lösa utmaningarna på egen hand. Planering och åtgärder behöver samordnas, ofta över länsgränserna, till exempel gällande avrinningsområden för vatten. Hur vattennivån i Mälaren ska regleras för att minska risken för framtida översvämningar berör både oss sörmlänningar och våra grannlän.
Med ett varmare klimat ökar risken för extrema väderhändelser. Konsekvenserna blir större under perioder av torka och förekomsten av kraftiga skyfall ökar. Därmed får vi också ökade risker för svåra översvämningar, främst i tätorterna. Vattnet behöver ta vägen någonstans, vilket måste tas i beaktande i stadsplaneringen, särskilt i städer med stora hårdgjorda ytor och förtätad bebyggelse. I kommunrankingen lyfter man fram fler bra exempel på hur man integrerar dagvattenavrinningen i den fysiska planeringen. I vårt närområde kan vi titta på Mariefred där kommunen, efter upprepade översvämningar, valde att leda undan vatten i stora magasin för att minska risken för översvämning.
Klimatanpassningsarbetet handlar inte bara om tekniska lösningar – vi behöver långsiktigt fundera över vilken typ av samhälle som ska byggas för att möta framtida förutsättningar och behov. Det är viktigt att ta hänsyn till naturskaderisker i samhällsplaneringen så att byggnader och infrastruktur kan försäkras även i framtiden. Ett sätt att börja är att rita upp möjliga scenarier och iscensätta dessa för att vara förberedd. Förutom att ringa in områden med förhöjd risk måste vi ha en fysisk beredskap. Vi måste följa väderutveckling och ha resurser i beredskap för att pumpa vatten och valla in drabbade byggnader. Vilken beredskap finns vid skyfall eller svår torka? Eller när Södermanland drabbas av en långvarig värmebölja? Hur ska vi planera vårt samhälle? Var kan vi bygga så att våra bostäder inte riskerar att ligga under vatten? Klimatförändringarna kan uppfattas som ett abstrakt hot, men som klimatanpassningsutredningen visar kommer de att innebära stora risker och få konsekvenser för våra samhällen. Vi behöver vara förberedda och vi behöver hjälpas åt.
Oskar Carlborg
naturskadesamordnare, Länsförsäkringar Södermanland