Nu har regeringen beslutat att införa prao i grundskola och det ska omfatta minst tio dagar, det vill säga minst två veckor under årskurs 8 och 9. Prao är ett av många sätt att få en koppling mellan skola och näringsliv och en erfarenhet om arbetslivet för eleverna. Så långt så bra!
Problemet med beslutet är att man ska ta dessa skoldagar från den garanterade undervisningstiden i skolan. Det betyder att våra elever får mindre undervisning i kunskapsämnen och mindre tid i skolan. Med andra ord mindre tid att nå kunskapsmålen. Det kan väl inte vara tanken med detta? En kunskapsskola är det bästa sättet att stärka den enskilde och förebygga utanförskap.
Vad svensk skola behöver är fler skoldagar och mer undervisningstid, inte det motsatta. Fler undervisningstimmar ger mer tid för inlärning. Just nu varierar antalet skoltimmar i olika kommuner, vilket betyder att skolplikten ser annorlunda ut beroende på var man bor, vilket inte är bra.
Ett läsår ska minst omfatta 178 dagar och som mest 190 dagar. Det motsvarar drygt 35 veckor och även här varierar antalet skoldagar mellan landets kommuner. I Sverige får en elev 6890 timmar obligatorisk undervisning under sin grundskoletid, i alla OECD:s länder är genomsnittet 7538 timmar.
Fler skoldagar och undervisningstimmar ger eleverna mer kunskap och bättre förutsättningar att få behörighet till gymnasiet och en ljusare framtid. Det skulle också minska behovet av lovskolor som i dag är mer regel än undantag. Där får elever ta igen det man inte har hunnit göra i skolan för att nå kunskapsmålen och därmed behörighet till gymnasiet under årskurs 8 och 9. Nu kommer lovskolorna förmodligen bli ännu viktigare för fler elever att nå behörighet till gymnasiet.
Det kan väl aldrig varit tanken att minska den obligatoriska undervisningstiden med att införa prao i grundskolan?
Jari Puustinen (M)
ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Eskilstuna