Nu blir det olagligt att prioritera bort klimatet, enligt klimatminister Lövin som lagt fram förslag till klimatlag. Men Sveriges klimatpåverkan har nu ökat tre kvartal i rad - om inte olagligt så i alla fall oroande. Nu behövs en aktiv klimatpolitik i vardagen!
Som första land i världen redovisar Sverige kvartalsvisa utsläppsdata för växthusgaser.
Initiativet från SCB:s Miljöräkenskaper är tyvärr betydligt mer positivt än själva siffrorna. Tredje kvartalet 2016 ökar Sveriges samlade klimatpåverkande utsläpp med 2,8 procent, jämfört med samma kvartal 2015.
Under samma period ökade BNP med 2,6 procent – vi har alltså en snabbare utsläpps- än tillväxtökning. Det är precis motsatt utveckling mot vad som krävs för att nå både de globala klimatmålen vi enades om i Paris och ambitionerna i Sveriges kommande klimatlag.
El, gas och värme står för den största utsläppsökningen, drygt tio procent jämfört med samma kvartal året innan. Eftersom sektorns utsläpp motsvarar 12 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, måste dock den långsiktiga trenden vara tydligt minskande, vilket den alltså inte är.
Tillverkningsindustrin,somstår för nästan en fjärdedel av Sveriges samlade klimatpåverkan, ökade sina klimatpåverkande utsläpp med 4,4 procent. Samtidigt minskade förädlingsvärdet med 0,9 procent; vi är alltså klimatmässigt allt mindre effektiva.
Transportsektornstår för 24 procent av Sveriges totala utsläpp och är ensam om att ha ettspecifikt utsläppsmål, enligt miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse. För att nå målet om 70 procent lägre utsläpp 2030, jämfört med år 2010, behöver sektorn minska sina utsläpp med 6,6 procent per år.
Istället ökar de nu med hela 8,2 procent, särskilt flygets och sjöfartens utsläpp. Samtidigt steg det ekonomiska värdet med mycket blygsamma 0,6 procent - vi blir i rask takt allt mindre effektiva i vårt transportarbete.
Hushållens klimatpåverkan är en av få ljuspunkter; den minskade med 4,1 procent. En del av förklaringen är ändrat beteende, inte minst på vägarna där den totala bränsleåtgången står still trots att fler bilar används fler mil.
Statistiken är en viktig väckarklocka för ett land med högt ställda ambitioner på klimatområdet. Sju partier är överens om att Sverige år 2045 ska ha nettonoll i klimatpåverkan, vilket kräver drygt 5 procent minskade utsläpp per år. Att utsläppen nu ökar med 2,8 procent är, försiktigt uttryckt, inte behjälpligt.
Ledande företag har utlovat att bli klimatneutrala år 2030. Samma år har 2030-sekretariatets över 60 partners slagit fast att hela fordonssektorn ska vara fossiloberoende. Klimatledande kommuner går i spetsen för omställningen, som också ger bättre hälsa och välfärd, och nya exportinkomster när andra vill ta efter vad vi redan gör.
Med dessa exempel och många fler, är det dags för Sverige som land att gå från klimatministerns stolta ord om klimatansvar till verkliga utsläppsminskningar.
Markus Larsson
Programchef, Klimat & Miljö, Fores
Mattias Goldmann
VD, tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet