Eskilstuna-Kurirens granskning av kommunikatörerna i kommuner och landsting ska ha all heder.
Reportrarna lyfter fram ett område som inte diskuteras så ofta, nämligen att informatörer och kommunikatörer har ökat.
Men på frågan varför ökningen skett har inte vi som läser fått något tydligt svar. Jag vill lyfta fram en aspekt som inte framkommit alls. Nämligen mediernas egen bevakning.
I artikelserien finns underförstått att när medierna granskar är bevakningen allsidig och objektiv. Och när kommunikatörerna skriver är det propaganda.
Men är mediernas bevakning verkligen så allsidig? Beskriver de verksamheterna på ett rättvist sätt? Om 90 procent fungerar väl och 10 procent dåligt, så är 90 procent av artiklarna positiva och 10 procent negativa?
Naturligtvis inte, ropar journalisterna i kör. Mediernas viktigaste roll är att granska och att lyfta fram mygel, orättvisor och felaktigheter.
Jag medger utan omsvep att den rollen är oerhört viktigt. Utan granskande medier har vi snart ett samhälle byggt på korruption och maktmissbruk.
Men min poäng är att mediernas granskande roll gör att de fokuserar på det negativa. Att så är fallet kan lätt beläggas. Det är bara att bläddra i vilken dagstidning som helst, eller titta/lyssna på vilken nyhetssändning som helst. Det negativa dominerar kraftigt.
Det som inte fungerar får jätterubriker och stort utrymme på förstasidan, medan artiklarna om det som fungerar bra hamnar längre bak i tidningen och är betydligt färre.
Ett bra exempel här i länet är rapporteringen om sjukvården, som skulle vara i fullständigt kaos om man fick tro mediernas beskrivning de senaste åren. Så är det naturligtvis inte. De allra flesta patienter - säkert en bra bit över 90 procent – får mycket bra vård och gott bemötande. Men om detta läser vi sällan.
Att de negativa nyheterna dominerar vet medierna själva om. Då och då gör de satsningar på att bli mer positiva. I vissa fall får artiklarna en särskild märkning, typ ”God nyhet”.
Ett viktigt skäl till att kommunikatörerna blivit fler beror, enligt min mening, på mediernas hängivna fokusering på det negativa. Kommuner och landsting vill att invånarna ska få en balanserad bild av de skattefinansierade verksamheterna, att de negativa nyheterna ska vägas upp med beskrivningar av allt bra som görs.
Vad gör man när medierna inte är intresserade av att ge en balanserad bild? Jo, man anställer fler egna kommunikatörer. Jag tror att detta är en förklaring till varför antalet kommunikatörer ökat. Att det inte lyfts fram i den omfattande granskningen kan ha sin naturliga förklaring.
Kjell Nylund
pressekreterare och kommunikatör