Debatt: När ska regeringen agera för framtidens dricksvatten?

Branschorganisationen VA-Fakta har fyra punkter som de anser att regeringen måste prioritera för att säkra bra dricksvatten i framtiden.

Branschorganisationen VA-Fakta har fyra punkter som de anser att regeringen måste prioritera för att säkra bra dricksvatten i framtiden.

Foto: TT Hasse Holmberg /

Övrigt2017-09-11 19:48
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Drickbart vatten direkt ur kranen kan snart vara en lyxvara. Extremare väder, åldrande ledningar, eftersläpande underhåll och låg kunskap om problematiken gör vårt VA-nät allt mindre hållbart. Snart ett och ett halvt år har gått sedan den omfattande dricksvattenutredningen presenterades. När ska regeringen agera?

I förra veckan utfärdades en kokningsrekommendation av vatten till ett stort antal hushåll i Eskilstuna. Hur långvarig situationen blir eller varifrån bakterierna kommer är ännu inte klarlagt, men förekomsten av otjänligt dricksvatten belyser ett bland politiker sedan länge känt problem: förnyelsetakten av våra VA-nät är underdimensionerad.

I dag är den genomsnittliga utbytestakten av de svenska VA-ledningarna 260 år trots att deras tekniska livslängd uppskattas till ungefär 100 år. Underhållsbehovet skjuts på framtiden trots att vi redan i dag ser konsekvenserna av nätens ålder: en ökande mängd läckor, avbrott i vattenförsörjningen och – främst – bristande dricksvattenkvalitet.

När Dricksvattenutredningen presenterades i april 2016 konstaterade utredaren Gunnar Holmgren att svenskt dricksvatten riskerar att försämras inom en snar framtid om inte åtgärder vidtas.

När analysföretaget United Minds frågade svenska VA-chefer om de anser att det från politiskt håll finns en tydlig strategi för hur vi ska klara underhållet av VA-systemet, svarade nästan hälften nej.

Vi på branschorganisationen VA-Fakta ser fyra punkter som regeringen måste prioritera:

- Förenkla kommunal samverkan. VA-utmaningen är störst för kommuner med gles bebyggelse. Samverkan mellan kommuner och VA-huvudmän kan ge skalfördelar och hjälpa kommuner att möta kompetens- och resursbrist.

- Se över finansieringen. De statliga anslagen till Sveriges kommuner måste öka för att prioritering av VA-näten ska göras och kommunala företrädare måste våga höja VA-taxan för att möjliggöra ökade investeringar.

- Utöka möjligheterna att fondera medel. Att underlätta beslut om att fondera medel – att skapa en buffert för att finansiera framtida underhåll – är centralt för kommuners chanser att säkra en långsiktig underhållsfilosofi.

- Gör det obligatoriskt att ta fram en förnyelse- och klimatanpassningsplan. Många kommuner saknar i dag en plan för föryngring och anpassning av VA-näten, vilket bäddar för uppskjutna underhållsbehov. Detta ökar dessvärre risken för kostsamma akutlagningar och översvämningar på sikt.

Hampe Mobärg

vd Maskinentreprenörerna och samordnare VA-Fakta

Anders Mårtensson

vd VVS-Fabrikanternas råd och samordnare VA-Fakta

Mats Rosman

Svenska Rörgrossistföreningen VVS och samordnare VA-Fakta