När politiskt ledarskap fungerar är det inte bara reaktivt utan även proaktivt. Det betyder att politiken inte bara reagerar på uppkomna situationer och kriser utan även förmår se de underliggande mönster och trender som kräver politiskt handlande. Ansvarstagande politiska partier orkar med att fatta beslut i frågor som ger upphov till negativa opinioner men där man flera år senare kan se att detta beslut var helt riktigt och nödvändigt.
Vi har i Sverige i dag en fråga där hela det politiska systemet har gått i baklås och där eftervärldens dom kommer att bli hård över vår oförmåga att fatta nödvändiga beslut. Det jag tänker på är förstås de sedan många år dramatiskt stigande priserna på bostadsmarknaden och alla övertydliga tecken på att en bubbla håller på att byggas upp. På mindre än 20 år har bostadspriserna i storstäderna ökat med runt 700 procent. Den ökningen är extrem vid en jämförelse med hur konsumentpriserna och nettolönerna utvecklats. Det betyder, lite tillspetsat, att ett fastighets- eller lägenhetsinnehav har varit mycket viktigare för din personliga förmögenhet än hur mycket och hårt du har arbetat. Så kan vi inte ha det längre då det skickar helt fel signaler till våra ungdomar om vad som skapar välstånd och hur ett sunt samhälle reproduceras.
Orsakerna är välkända: för lite nybyggnation, en extrem lågräntemiljö, avskaffad fastighetsskatt och bevarade ränteavdrag. Vad bör då göras? Låt oss bara först konstatera att det inte räckt långt med amorteringskrav och lånetak. Hur obekvämt det än ter sig måste därför den gradvisa nedtrappningen av ränteavdragen inledas omgående. Ränteavdragen kostar statskassan runt 30 miljarder årligen och det mesta går till de redan välbeställda. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer subventioner än den ekonomiskt svagaste. Det går inte heller att logiskt motivera ränteavdragen när fastighetsskatten är borttagen.
Är inte detta genomförbart ska ett återinförande av fastighetsskatten prövas. För att finansiera en omfattande välfärdsstat utan att incitamenten för arbete försvagas är fastighetsskatten en av flera lämpliga skattebaser. Fastigheter flyttar inte och en beskattning av dem har en tilltalande fördelningsprofil jämfört med beskattning av inkomster eller konsumtion.
Som liberal vill jag långsiktigt värna välfärdsstatens finansiering, uppmuntra till arbete genom låga inkomstskatter och ha en sund prisutveckling på bostäder. Slutsatsen blir att då bör värnskatten avskaffas, brytpunkten för statlig inkomstskatt höjas och ränteavdragen avvecklas.
Fredrik Lundgren (L)