Debatt: Sätt stopp för oljeborrning i Arktis

På torsdag den 16 mars röstar EU-parlamentet om en översyn av EU:s Arktispolitik. EU-parlamentarikerna Linnéa Engström (MP) (bilden) och Bodil Valero (MP) har tre åtgärder som de vill att de svenska ledamöterna i parlamentet ska rösta för.

På torsdag den 16 mars röstar EU-parlamentet om en översyn av EU:s Arktispolitik. EU-parlamentarikerna Linnéa Engström (MP) (bilden) och Bodil Valero (MP) har tre åtgärder som de vill att de svenska ledamöterna i parlamentet ska rösta för.

Foto:

Övrigt2017-03-15 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Värmeböljor har blivit allt vanligare i Arktis i takt med att den globala uppvärmningen går fortare. Forskare larmar om nya värmerekord på hela 20 grader över det normala. Isarna smälter snabbare och när det vita istäcket ersätts av mörkt vatten förstärker uppvärmningsprocessen sig själv.

Men där de flesta ser en potentiell klimatkatastrof ser andra en affärsmöjlighet. Under istäcken vilar nämligen mer av de fossila bränslen som orsakat uppvärmningen från första början. Olje- och gasföretag väntar otåligt på att få borra efter nya fyndigheter som tidigare varit otillgängliga.

Skulle de lyckas så ökar det inte bara riskerna för oljespill. Det skulle också i praktiken omöjliggöra chanserna till ett stabilt klimat under 2 graders temperaturökning.

När isen krymper blottläggs också områden som tidigare varit skyddade mot destruktiva fiskemetoder. Hittills orörda marina miljöer riskerar att ödeläggas av bottentrålning och överfiske. I Antarktis lyckades världens länder år 1991 enas om ett förbud mot alla former av exploatering och militär verksamhet för 50 år framåt - en historisk framgång för miljön och freden. Nu är det dags att Arktis ges samma chans.

Länder behöver gå samman och enas om att freda de stora internationella vattnen kring Nordpolen från oljeborrning, gasutvinning, överfiske och andra skadliga former av exploatering. Den rödgröna regeringens nya Arktisstrategi är en bra början, men mer behöver göras.

Arktiska rådet är det naturliga forumet för dialog om Arktis framtid. Där sitter Sverige tillsammans med Kanada, Ryssland och andra arktiska länder. Men även EU kan påverka, inte minst genom sin ekonomiska makt och genom att flera EU-stater är medlemmar. I veckan röstar EU-parlamentet om en översyn av EU:s Arktispolitik. Vi har som ansvariga för den Gröna gruppen i parlamentet förhandlat fram skarpa skrivningar om skydd för miljö och människor i Arktis. Vi har tre överordnade prioriteringar som vi uppmanar alla svenska ledamöter i parlamentet att rösta för:

1) Förbjuda exploatering av olja, gas och andra naturresurser som riskerar skada klimatet och den känsliga arktiska miljön, samt inrätta nya nationella reservat och ett internationellt moratorium i arktiska vatten.

2) Sätta stopp för storskaligt industriellt fiske och bottentrålning i tidigare ofiskade områden och förbjuda fiske på bestånd utan vetenskapligt satta kvoter.

3) Undvika risken för konflikter om naturresurser genom att göra Arktis till en zon fredad från all militär verksamhet.

De här åtgärderna borde vara självklarheter för alla som inte vill äventyra klimatet, miljön och freden. Trots det överväger ledamöter i den konservativa gruppen i parlamentet att gå på oljelobbyns linje. Vi uppmanar våra svenska kollegor, särskilt moderaterna, att stå upp för en politik som är nödvändig för att rädda Arktis.

Arktis framtid kommer inte bara att bli avgörande för de invånare och urbefolkningen som bor där. Den kommer att påverka hela världens klimat- och fredsutsikter.

Bodil Valero (MP) EU-parlamentariker

Linnéa Engström (MP) parlamentariker