Att lära för livet betyder att man utbildar sig till ett bra arbete. För oss som vurmar för landsbygden ligger yrkesskolor och naturbruksskolor varmt om hjärtat. En aktiv landsbygd behöver praktiska jobb för att kunna försörja hela landet med livsmedel och tillsammans med skogsbrukets exportinkomster ge oss en trygg självförsörjningsgrad.
Digitaliseringen gör att jobben blir lättare att utföra men kräver en kvalificerad utbildning. När det gäller akademisk utbildning behöver resurser tillföras till skolor och företag så att de kan anställa kuratorer, arbetsterapeuter och psykologer för att göra elevernas och de anställdas arbete mer effektivt.
Skolledare behöver inte vara pedagoger, utan kan rekryteras från administrativ kompetens med fokus på arbetsledning, tjänstetillsättningar och logistik. Att omskola den bästa pedagogen till skolledare vittnar om en total likgiltighet för en effektiv utbildning.
Landsbygdsskolornas existens har ifrågasatts i många kommuner. Grunderna för sådana tankar är oftast strikt ekonomiska och inte kopplade till utbildningens kvalitet. Landsbygdsskolornas lugna miljö, som är grunden för effektiv utbildning, har kommit i skymundan för närsynta politikers kranka budgettänkande.
Varför inte slussa oroliga barn ut till landsbygdsskolorna där de slipper stadens stoj och stök utan kan arbeta med sitt skolarbete i lugn och ro? Landsbygdsskolorna bidrar på många sätt till utveckling av landsbygden, inte minst genom företag som vill etablera sig där det finns skolor. Samverkan och kontakt mellan folket i bygden är superviktig.
En effektiv utbildning kännetecknas av en god relation mellan elever, föräldrar och lärare. Andra viktiga funktioner i skolan är yrkesvägledare, "klassmorfar" och andra äldre som är en viktig ventil mellan samhället och skolan. För att detta ska fungera krävs att vi alla tar vårt ansvar.
För Landsbygdspartiet oberoende Södermanland
Mari Nilsson, glesbygdsboende Strängnäs kommun
Alf Karlman, glesbygdsboende Eskilstuna kommun