– Det sägs att man inte blir profet i sin egen hemstad, men jag känner att jag fått ett otroligt varmt erkännande här.
Dessförinnan hade han bjudit på drygt två timmars halsbrytande show och bensprattel i en föreställning som gått för fulla hus sedan premiären förra året och nu hedrade Eskilstuna med la grande finale.
Hela långa raden av 40 års After Dark-akter laddades upp i en färgsprakande kavalkad full av fjäderboor och dito plymer, paljetter och pärlor, diskostjärnor och schlagerdivor, fart och fläkt och fantastiska dansnummer, ofta framförda på skyhöga klackar.
–Fast det märks att man inte är 60 längre, kommenterade showmotorn själv och påstod att hans knän understundom känns som grustag om mornarna.
Fan tro´t efter att knappt ha hunnit följa med med blicken mellan de supersnabba kostymbyten som blivit en del av After Darks signum.
Balanserandet på styltklackar imponerade förstås, men allra roligast var karln faktiskt i gummistövlar. Parodin på Caroline av Ugglas och hennes "Snälla, snälla" borde rendera ett mindre Nobelpris.
Hans insats för ett tolerantare samhälle också. Mitt i glammandet bröt allvaret in med en hyllning till vännerna som försvunnit under resans gång, de som drabbades av aids när sjukdomen var ny och outforskad och tidsandan varken rymde prideparader eller regnbågsflaggor.
På scenens bildskärm fanns gamle kompanjonen Lasse Flinckman med och sjöng duett med Christer Lindarw som gjorde sin insats i live i ett nummer lika tajt och vältrimmat som resten av kvällens många upptåg.
Ett särskilt tack skickade Christer Lindarw ut till publikens alla äldre damer:
– På 80-talet när ni var 35-40 drog ni till Stockholm med tjejgänget och gick på After Dark när ni ville vara lite "wild and crazy". Nu är ni 40 år äldre, men fortfarande lika härligt "wild and crazy"
Att analysen var helt rätt kunde kvällens publikvärdar skriva under på och berättade om den äldre dam från Strängnäs som inte ville köra i storstaden Eskilstuna utan i stället parkerade vid ICA Ekängen och tog taxi fram och tillbaka till arenan. Och om hon i 70-årstaget som bad om ett glas vatten till sin mamma, 92, som satt längst fram utan möjlighet att ta sig till baren...
Med tiden vågade sig även männen till After Dark, enligt Christer Lindarw ofta ditsläpade av sina fruar trots att gubbsen hade föredragit att gå på speedway...
– Det var alltid roligt att se hur karlarna reagerade.
Oftast blev de helt överrumplade av hur himla bra de tyckte After Dark var. Ett fenomen som för övrigt fortfarande gäller, kan undertecknad intyga.
Så tack After Dark för en hejdundrande final i Eskilstuna, tack Christer Lindarw för ditt mod att våga vara den du är, Eskilstunadialekten inkluderad, och tack ödet, slumpen och tillfälligheterna som såg till att den spenslige killen från Fröslunda hamnade precis rätt i livet.