När Eskilstuna-Kuriren får en pratstund med den blivande jubilaren har hon just överraskats med firande på jobbet. Hon är glad och rörd av all vänlighet, de fina presenterna och det stora fånget rosor, och har lättare att acceptera tanken på att ställa upp på en intervju för tidningen. För det var kollegorna som tipsade tidningen om den förestående födelsedagen. "Ni måste skriva om Itte, som är så full av energi och ger så mycket"
Hon skrattar lite förläget när hon hör beskrivningen. Men ger dem rätt.
– Jo jag är ett energiknippe, det är rätt fullt av "hitta på" för jämnan. Men, ska jag väl säga till mitt försvar, jag försöker slutföra alla projekt, det är inte bara tokigheter. Man kan säga att jag har inte bokstavskombinationen LAT i alla fall...
Itte Weidman konstaterar att det alltid varit så här, hon har varit full av liv ända sedan starten i Malmö, dit hennes skånska föräldrar flyttade från Örebro som nybakade studenter när Itte var två år.
– Jag var så morgonpigg när jag var liten att mina föräldrar fick låsa min dörr med en hasp högst upp. Annars sprang jag ut och väckte alla barn i kvarteret. Sov de, när det fanns så mycket roligt att hitta på?
Redan i unga år visste hon också i hjärtat vad hon ville ägna livet åt. Att spendera tid hos mormor och morfar, skånska mjölkbönder med stor gård och charkverksamhet, var det bästa hon visste. Föräldrarna, civilekonom och sjukgymnast, valde att flytta upp till Jönköping i Ittes skolålder, men loven spenderades allt som oftast hos morföräldrarna.
– Jag blev så bortskämd av dem, morfar köpte min första hund och min första häst. Och jag hjälpte till jättemycket, i mjölkhallen och i saluhallen. Jag fick känna mig behövd, och är så tacksam över den tiden.
Till en början fick inte Itte välja bondelivet för sig själv, så hon läste ekonomi. Men så blev det husdjursteknikerutbildning i Tenhult och husmorsskolor i Jönköping, och så småningom en driftsledarkurs i Linköping. Där var hon ensam tjej bland 24 manliga kursare, och bland dem en charmig sörmländsk yngling vid namn Philip Weidman, vars familj arrenderade på Ericsberg utanför Katrineholm. Och på den vägen är det.
1981 köpte paret Flassbro gård tillsammans och här har de byggt upp ett ekologiskt lantbruk, som servar Arla och Jürss mejeri med Kravmärkt mjölk. På gården finns också såväl får som hästar och hundar.
Men de första åren var tuffa och Itte utbildade sig också på Statens lantbruksuniversitet, SLU och jobbade som lärare på Stenkvista lantbruksskola. Det yrket återkom hon till för sex år sedan, när mjölkproduktionen blev en problembransch. På Stenhammarskolan i Flen undervisar hon i hem- och konsumentkunskap.
– Det är jätteroligt, både vi lärare och eleverna gillar ämnet. Jag brinner verkligen för att inspirera de unga till att vara noga med vad de äter och hur de lever. Jag försöker själv vara ett bra föredöme genom att äta och producera bra mat, sköta min kropp och träna. Det är kul att se barnen utvecklas och tycka ämnet är roligt.
Itte Weidman driver också tillsammans med familjen det sörmländska utflyktsmålet Sagostigen sedan 20 år. Hon fick idén redan när anläggningen var till salu på 80-talet, men insåg att med småbarn hemma skulle det bli svårt att dra runt.
– Andra gången kunde jag inte hålla mig. Jag köpte Sagostigen när jag fyllde 40 och tanken var att jag skulle sälja vid 60. Men barnen är av annan åsikt. Så vi kör vidare, och det är kul att de vill engagera sig.
Itte har alltid älskat att tanka ny energi i skogen, antingen på hästryggen eller med hundkoppel och svampkorg i handen. Hästen fick hon av åldersskäl ta bort i somras, och skogspromenaderna är det slut med.
– Tyvärr har vi varg i skogen. Jag hade en väldigt otäck upplevelse med en varg på Kolmården när jag fyllde 50 och fick gå med in i hägnet. Jag blev biten, och obehagskänslorna sitter i, så jag kan inte njuta av naturen på samma sätt längre.