Protesterna mot neddragningarna av personal inom Eskilstunas skolor är massiva och tilltagande. Tidigare har lärare, fackföreningar, politiker, kuratorer och lärarstudenter höjt sina röster. Under fredagen visade eleverna på Rinman- respektive Rekarnegymnasiet enad front. Dels publicerades en debattartikel i Eskilstuna-Kuriren, dels sittstrejkade alla fordonselever på Rekarne.
Deras manifestation var riktad mot neddragningarna av skolpersonal i allmänhet och uppsägningen av en lärare på fordonsprogrammet i synnerhet.
Linus När kom in som lärarvikarie i en av skolans tre fordonsklasser vid höstterminens start. Han är den enskilde lärare som har flest timmar med eleverna, som han även är mentor för – och ska sätta fordonstekniska betyg på. Under torsdagen nåddes eleverna av beskedet: Linus tvingas sluta redan om en månad – med två månader kvar på läsåret.
På fredagsmorgonen vägrade fordonseleverna sätta sig i skolbänkarna.
När Eskilstuna-Kuriren besökte Rekarnegymnasiet gav förstaårseleven August Augustsson röst åt sin och kamraternas frustration:
– Linus är vår mentor. Nu ska han bort redan om en månad, för att de ska spara lite pengar. De som fattar de här besluten fattar inte vad han betyder för oss, vad vi har för relation med honom.
Berätta.
– Han är otroligt bra med oss elever. Inte bara som lärare, utan som vän. Han känner oss och har tagit in vad vi gjort. En helt ny lärare vet inte vilka vi är. Det är klart att det påverkar betygen, säger August Augustsson.
Att rädda kvar Linus När terminen ut är fordonselevernas mest akuta mål och på fredagen skrev de under namnlistor som skulle överlämnas till skolledningen.
– Vi gjorde samma sak när vår mattelärare Tomas skulle få sluta mitt i terminen och honom räddade vi kvar, säger August Augustsson.
Eleverna vill också få en dialog med politikerna och stoppa, eller i alla fall påverka, nedskärningarna av skolpersonal.
Vad vill ni säga till skolpolitikerna?
– Skärp er! Det är idiotiskt att skära ner på personal på det här sättet, när det finns resurser på andra håll. Nästa år blir vi ju fler elever igen och en till fordonsklass. Det säger sig själv att det blir sämre med färre lärare, säger August Augustsson.
De 55 eleverna ägnade fredagsförmiddagen åt att prata med varandra, media, lärare – och med fordonsprogrammets biträdande rektor Martell Eriksson. Han har förståelse för elevernas oro.
– De är väldigt ledsna över att de måste byta lärare under innevarande läsår. Med rätt, skulle jag säga. De är oroliga för att betygsbedömningen ska gå fel, eftersom det bara är två månader kvar.
Eleverna har väl gjort skillnad förr, med matteläraren Tomas Vidén?
– Ja, det är rätt i den meningen att jag tog tillbaka förslaget och gjorde en mer omfattande utredning av just matematiken. Då såg vi att vi hade utrymme och behov och han blev kvar terminen ut.
Kan samma utrymme finnas för Linus När?
– Nej. Det är ett annat budgetår nu, med andra ekonomiska förutsättningar. Det här är naturligtvis en olycklig situation. Samtidigt känner jag att det här säger väldigt mycket om Rekarnegymnasiets elever. De har en demokratisk anda och en karaktär att stå upp för sina tankar och åsikter. De var i dag väldigt tydliga med att de vill få genomslag även till politikerna och få återkoppling från dem, säger Martell Eriksson.
Samma sak – en bättre dialog med beslutsfattarna – efterlyser alltså även elevråden på Rekarne- respektive Rinmangymnasiet och Rädda barnens ungdomsförbund. I en gemensam debattartikel menar de att de inte känner sig sedda och hörda, att de förminskas som oengagerade och mindre kompetenta.
Elevernas övertygelse är att deras kompetens tvärtom är nödvändig i beslutsprocessen kring skolans nu- och framtid:
"Mycket har förändrats sen ni gick i skolan sist. De som ska höras är de som lever i den nutida situationen, alltså de som vet exakt hur det är och vad som behövs göras för att se förbättring. Vuxna, främst vuxna med makt, måste sluta förminska barn och unga. Ni måste använda er situation till att lyfta oss."
– Det har varit mycket oro på skolan för att information inte kommit ut. Vi elever drabbas ju också av de här besluten. Eskilstuna kommun måste bli bättre på att låta oss medverka, säger Hanna Thessén, aktiv i Rekarnegymnasiets elevråd och Rädda barnens ungdomsförbund.
Eleverna efterlyser dels fler plattformar där de kan göra sina röster hörda, dels bättre genomslag i de forum de redan finns med i.
Elevrådet förväntas ha dialog med skolledningen och gymnasieutskottet, som förväntas ha dialog med förvaltning och skolpolitiker. Hur tycker ni det fungerar?
– Det är jättebra att du ställer den frågan, eftersom vi just ställt ett krav till gymnasieutskottet. På det senaste mötet med dem sade vi att vi vill veta vad som händer med våra röster, med den tid vi lägger på mötena, säger Hanna Thessén.
Elevråden efterlyste en tydlig redovisning av resultatet av deras möten.
– Jag vet inte om de inte riktigt förstod oss, för de skickade bara mötesprotokollet till oss. Vi är ju helt medvetna om vad som sades på mötet. Vad vi vill är att se att vår närvaro på mötena gör skillnad! poängterar Hanna Thessén.
Så elevråden ställde ett krav till gymnasieutskottet: Uppföljning.
– Då svarade de att vi ska prata med vår skolledning om vi är missnöjda. Men om våra röster nu inte betyder något för dem, varför ska vi då vara med på mötena?
LÄS MER: Debatt: Vuxna med makt måste sluta förminska barn och unga