Den 1 april tog Kriminalvården över ansvaret för ett stort antal av polisens transporter av frihetsberövade personer.
Huvudsyftet med lagändringen är att frigöra resurser till att förebygga och bekämpa brott. Det har länge ifrågasatts att så mycket av polisens tid går åt till att skjutsa personer till och från behandlingshem, flyktingförvar och psykiatriska kliniker.
Ännu märker polisen i Sörmland inget av den nya ordningen. Men den tas tacksamt emot.
– Det kommer att frigöras många arbetstimmar som kan läggas på våra kärnverksamheter. Tiden vi vinner motsvarar alldeles säkert några årsarbetskrafter, eftersom varje transport tar minst två personer i anspråk och sällan slutförs under en timme eller två.
Det säger Thomas Redlund, chef för länskommunikationscentralen. Det är från LKC, efter prövning av vakthavande befäl, som ordningspoliser eller annan personal uppdras att utföra transporterna som begärts av andra myndigheter.
Dessa handräckningsuppdrag har under flera år uppfattats som ett växande problem. De tar ofta mycket tid i anspråk och åderlåter särskilt polisens ingripande verksamhet.
För två år sedan begärde tidningen ut en sammanräkning av alla polistransporter i länet under ett år (2014). Den visade att Sörmlandspolisen i genomsnitt utförde fler än två persontransporter varje dag.
Den visade också att transporterna ökat med nästan 20 procent jämfört med året före (2013).
Svårigheten att skilja ut transportuppdragen ur polisens system för händelserapporter gör att inga färska jämförelsesiffror finns att tillgå. Men uppfattningen bland LKC:s vakthavande befäl är att trycket under senare tid snarare har minskat än ökat. Det beror på flera faktorer, enligt Thomas Redlund.
En är att polisen i Sörmland i högre utsträckning än tidigare har fredat polisstyrkan genom att i stället låta arrestvakter utföra fler transporter.
En annan är att dialogen med länets socialtjänster har fördjupats, vilket lett till polisen nu utför färre transporter av barn och unga än förut.
Därtill har omorganisationen till en nationell polismyndighet underlättat, menar Redlund.
– Vi har ökat stafettkörningarna, vilket också är direktivet vi fått. Vid längre transporter genom landet innebär det att patruller byter av varandra vid regiongränserna i stället för att samma poliser kör hela sträckan fram och tillbaka.
Undantaget är när det är våldsamma personer som transporteras. Då finns en uppenbar säkerhetsrisk med att byta fordon och personal. Risken för våld måste tas hänsyn till när Kriminalvården övertar transportansvaret, påpekar Redlund. Kriminalvården har mindre våldsbefogenheter än polisen.
– Transporter där det finns en hotbild kommer vi nog att utföra även i framtiden, tror han.
Hur stor del av transportbördan som polisen i Sörmland blir av med genom lagändringen kan Thomas Redlund inte bedöma. Inte heller hur länge det dröjer innan förändringen får genomslag.
– Vi ska inte räkna med en dramatisk förändring på kort sikt. Många rutiner är ännu inte klara och behöver filas på. Vi får nog räkna med åtminstone ett år innan vi ser någon skillnad.