Vi tar det från början: Kommunstyrelsen har skickat ut ett förslag på en ANDTS-plan – arbetet mot alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar – på remiss. Det innebär att kommunstyrelsen inhämtar inspel från nämnder innan beslut fattas i fullmäktige.
Planen, som är nästan 20 sidor lång, fokuserar främst på det narkotikapreventiva området. Därutöver finns en handfull förslag som spänner över det mer åtgärdande området – problem här och nu – som pågående narkotikabruk eller narkotikahandel, även i våra verksamheter. Exempel på åtgärder av detta slag är narkotikahundsök i skolor, som vi redan arbetar med, och förslaget om att utreda frivilliga, slumpmässiga drogtester i skolorna (FSD).
Den senare kategorin – mer ”repressiva” förslag – blir ofta mediala, även i detta fall, trots att tonvikten i remissplanen är just på drogprevention och tidiga insatser. Jag begriper att det är en bekväm argumentationslinje att bortse från alla de åtgärderna och förminska majoritetens arbete till att ”låta tuffa”. På samma vis som det är enkelt att på debattplats skriva att vi ”i stället borde lösa problemet” – utan närmare konkretion. Och det är helt okej.
Till skillnad från skribenten har jag ett ansvar att – med såväl politisk ledning som organisation – göra allt vi kan för att vända utvecklingen i Eskilstuna, med narkotikabruk i unga åldrar och ett blodigt nätverkskrig. I detta arbete behöver vi både arbeta långsiktigt med riskfaktorerna, och arbeta här och nu eftersom vi i regel inte kan förebygga bort befintlig problematik.
I bägge delar är det klokt att omvärldsbevaka och se hur andra kommuner har agerat. FSD är en metod som i dag används på ett 60-tal skolor i landet. Centrala förutsättningar är givetvis att skolledningar, elevhälsoteam, elever och vårdnadshavare är med på banan, att tydliga rutiner finns och att systemet är transparent och tillitsbaserat.
Syftet är inte att misstänkliggöra utan är en del i en systematik för narkotikafria skolor. Rättsläget har varit klart sedan JO:s beslut 2010 där ett antal kriterier för frivilligheten ställts upp. Slumpmässigheten i sig är ett bra förhållningssätt för att undvika fördomar, utan anpassa oss till en verklighet där narkotikaanvändningen, inte minst festknarkandet, är utbredd i olika grupper. Att skribenten målar upp förslaget som att elever ska drogtestas med tvång är därför absurt.
Avvägningen mellan integritet och brottsbekämpning är ständigt pågående och kommer fortsätta på alla nivåer, inte minst den kommunala där vårt kärnuppdrag och verktygslåda är långt ifrån anpassad till att hantera den våldsutveckling vi har.
Om FSD kan innebära ett steg mot en i praktiken mer efterlevd nolltolerans mot narkotika i skolan, eller nå ett mörkertal elever som lever i missbruk och ge dessa stöd att bryta destruktiva mönster, tycker jag att det är värt att se över möjligheterna utifrån andra kommuners erfarenheter.
Så vi tar det igen: Vi har fattat beslut om att skicka ut förslaget om att utreda frågan på remiss, tillsammans med en mängd andra förslag. Fattar vi sedan beslut väntar alltså en utredning om huruvida metoden är lämplig eller inte.
Jag är jurist och tycker att ”inget att dölja”-argumentationen är otillräcklig. Integritetsfrågor kräver skarpare avvägningar än så. Men för egen del har jag dock inga problem med att offentligt lämna ett drogtest.
PS. Jag tar med ett läkarintyg, eftersom jag själv medicinerar för adhd – som skribenten använder som slagträ i debatten. Vi ses!
Josefine Helleday
Kommunalråd och ordförande i trygghetsberedningen (S)