Fyra företrädare för Miljöpartiet skriver i tidningen den 11 mars om den pågående klimatkrisen och den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. Alla delar vi nog oron inför den påverkan på vårt klimat som det senaste århundrandets ökade utsläpp av koldioxid innebär. Skogens roll i att bidra till att mildra effekterna av dessa är också mycket viktig. Däremot är Miljöpartiets slutsatser kring hur det svenska skogsbruket påverkar miljön helt fel, och går på tvärs med både skogsbrukares och forskares åsikter.
För det första fortsätter virkesförrådet i Sverige att öka. Den årliga tillväxten i svensk skog är 123 miljoner kubikmeter medan avverkningen ligger på 90 miljoner kubikmeter enligt den senaste riksskogstaxeringen, som utförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Faktum är att virkesförrådet ökat stadigt de senaste hundra åren. Sedan mitten av 1920-talet har virkesförrådet ökat med 83 procent och ökning har fortsatt även de senaste 20 åren. Virkesförrådet är ett kollager.
För det andra finns samstämmig forskning som visar att brukad skog tar upp och lagrar mer koldioxid än orörd skog. Senast i raden av rapporter finns “Sustainable boreal forest management – challenges and opportunities for climate mitigation”. I studien ingår Sverige, Norge, Finland, Kanada, Ryssland och amerikanska Alaska. Totalt 25 forskare från dessa länder har jämfört hur mycket skog som skördas i respektive land med förändringen i skogarnas kolförråd enligt FN:s klimatorgan UNFCCC. Under perioden 1990-2017 ökade både skördarna och kolförrådet i träden med 35 procent i de länder som bedriver ett intensivt skogsbruk. I länderna med ett mindre intensivt skogsbruk var kolinlagringen betydligt mindre, några få procent eller till och med negativt. Andra studier har också visat att trots att hyggen släpper ifrån sig koldioxid under 8-10 år (inte 20 som Miljöpartiet hävdar) så kompenseras detta av den ökade tillväxten i en brukad skog.
Vad gäller artrikedomen i våra svenska skogar delar jag debattörernas åsikt att detta är av stor vikt och bör uppmärksammas tydligare vid skogsåtgärder. Den nya rättstillämpningen av artskyddsdirektivet som just börjat praktiseras, och som även av Skogsstyrelsen anses ge orimliga konsekvenser för skogsbruket, är dock ytterligare ett exempel på hur svenska regelverk ofta sågar av den gren man sitter på.
I debatten framkommer ofta argumentet att den brukade skogen inte är ”riktig” skog, man talar bland annat om granåkrar. Dessa finns absolut, och är ett resultat av myndigheternas uppmuntran att plantera gran på åkermark under 60- och 70-talet. Denna skog har däremot inte ersatt någon annan typ av skog. Den dåvarande skogspolitiken, som dessutom resulterade i kemisk bekämpning av löv, visar återigen att de största misstagen i skogen görs av myndigheterna.
I Centerpartiet tror vi på en mångfald i skogen. Vår svenska modell, med hundratusentals privata skogsägare som tar ansvar för sin skog, leder till diversifiering och samtidigt en produktiv skogsnäring, som ger välstånd och arbetstillfällen i Sverige. Samtidigt som de levererar en stor kolsänka.
Fredrik Anderson (C)
Skogsägare i tionde generationen och Centerpartiets andranamn i valet 2022