Bankerna måste fylla på kassavalven

Finansinspektionen konstaterar att hushållen nu pressas, både av räntorna som drar uppåt och av alla andra kostnadsökningar. Hushållens stora skulder, som byggts upp under lång tid, innebär en risk.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen säger att de under lång tid har varnat för att det kan bli ett omslag, och den långa perioden med låga räntor har lett till ett ökat skuldtagande.

– Det är ett mycket betydande skifte, det är stigande räntor, stigande inflation, och i en ekonomi som är högt skuldsatt, säger Erik Thedéen.

"Hushållen har varit beredda att ta på sig mer skulder"

Finansinspektionen har därför bestämt att höja det så kallade kontracykliska buffertvärdet till en neutral nivå på 2 procent i juni. Det innebär att kravet på det kapital som bankerna måste ha i beredskap för kriser nu ökar.

Under pandemin var det kontracykliska buffertvärdet på 0 procent. Kort innan, under hösten 2019, var det 2,5 procent.

Inflationstakten enligt KPIF – konsumentprisindex med fast ränta – var 6,4 procent i april. Det är en uppgång från mars då den låg på 6,1 procent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Enligt FI:s chefsekonom Henrik Braconier har låga räntor och nedpressade riskpremier inneburit att hushållen har varit beredda att ta på sig mer skulder.

De skulderna har vuxit snabbt, fortsätter han, men tillägger att räntorna har fallit mer än vad skulderna har ökat.

– Vi ser att kreditprövningarna är relativt sunda vad gäller bolån. Man skulle klara att betala räntor och amorteringar, säger han på presskonferensen.

Han kommenterar bostadsmarknaden:

– Bostadspriserna har tredubblats sedan 2005. Stigande räntor och energikostnader kommer dock att dämpa trycket på bostäder framåt, säger han.

Bankerna har god förberedelse

Enligt generaldirektör Erik Thedéen innebär höjningen att bankerna tvingas hålla 20 miljarder kronor extra i kapital, som sedan kan frigöras vid en eventuell framtida kris.

TT: Hur väl förberedda är bankerna för en krissituation?

– Vår bedömning är att motståndskraften i banksystemet är god. De har relativt höga kapitalnivåer, väldigt låga kreditförluster – även under pandemikrisen – och de har en god motståndskraft, säger han.

Samtidigt har banksystemen en hög exponering mot fastighetssektorn, som Erik Thedéen pekar ut som särskilt utsatt.

Ungefär 40 procent av deras utlåning till icke-finansiella företag är direkt riktat mot kommersiella fastigheter, säger han.

Vad gäller räntesituationen för hushållen ser han risken för konkurser som relativt begränsad – men pekar också på vissa orosmoln. Risken att de förändrar sitt konsumtionsbeteende är däremot stor.

– Skulle bolåneräntorna etablera sig på en så hög nivå som sju procent, då skulle ungefär tio procent av hushållen ha för lite inkomster för att täcka räntorna.

Det är inte samma sak som att de direkt går i konkurs, fortsätter Erik Thedéen.

– De kan ju få hjälp av nära och kära och ha andra medel som gör att de klarar sig, men vid sju procent så hamnar tio procent i ett svårt läge.

De nya reglerna kommer att träda i kraft i juni 2023.