Inflationen pĂ„ vĂ€g ned – men inte matpriserna

Nya siffror vÀntas visa att inflationen nu sjunker tillbaka. Men hushÄllen kan Ànnu inte ropa hej. NedgÄngen gÀller inte matpriserna.

Inflationen vÀntas sjunka tillbaka nÄgot, men inte priset pÄ matvaror. Arkivbild.

Inflationen vÀntas sjunka tillbaka nÄgot, men inte priset pÄ matvaror. Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ekonomi2023-02-19 07:04

PÄ mÄndag presenteras ny inflationssiffror frÄn SCB. Efter det senaste Ärets kraftiga uppgÄng Àr det högintressant hur inledningen pÄ 2023 har utvecklat sig och det lÀr inte bara vara Riksbanken och nya riksbankschefen Erik Thedéen som följer utvecklingen med stort intresse.

För svenska konsumenter och hushĂ„ll som plĂ„gats av stigande rĂ€ntor, höga elrĂ€kningar och allt dyrare matkassar kan nu siffrorna ge lite förhoppningar eller för den delen – lĂ€gga sordin pĂ„ stĂ€mningen.

Svaret pÄ förhand Àr en blandning med en stor brasklapp dÄ SCB dessutom gör vissa ÄrsförÀndringar som gör det extra svÄrbedömt, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

– Vi tror att inflationen faller tillbaka, den var 10,2 procent i december (KPIF) och vi bedömer att den landar pĂ„ 9,0 procent i januari, sĂ€ger han.

KPIF Àr det inflationsmÄtt som Riksbanken tittar pÄ utifrÄn sitt inflationsmÄl pÄ 2,0 procent och syftar till att ta bort effekten av förÀndrade rÀntesatser.

Den förvÀntade nedgÄngen förklaras Äter igen av de svÀngiga energipriserna som enligt Torbjörn Isaksson "har Äkt jojo under hela hösten".

Rea pÄ klÀder och skor

Exklusive energiprodukter bedömer dÀrför Nordea att inflationen ska ligga pÄ 8,3 procent.

– I sĂ„ fall sjunker den svagt frĂ„n 8,4 procent som man uppmĂ€tte i december, sĂ€ger Torbjörn Isaksson.

För att ytterligare krÄngla till det Àr dock ett annat inflationsmÄtt, KPI, som egentligen kanske speglar effekterna för hushÄllen bÀttre. DÀr inkluderas alltsÄ Àndrade rÀntesatser för hushÄllens bolÄn och frÄn och med januari har ocksÄ SCB utlovat att man sjÀlva ska skifta fokus till det mÄttet dÄ det Àr av mer publikt intresse.

NyhetsbyrÄn Bloombergs sammanstÀllning visar att analytikerna i genomsnitt tror pÄ en nedgÄng frÄn 12,3 procent i december till 11,8 procent i januari. Nordea har en prognos pÄ 11,5 procent, enligt Torbjörn Isaksson.

– Det som hĂ€nt Ă€r att det har varit en del rea pĂ„ klĂ€der och skor, samtidigt blir det förĂ€ndringar pĂ„ utrikes flygresor dĂ„ de Ă€r dyrare under semestertider (lĂ€s julperioden), sĂ€ger Isaksson.

Mindre muntert

Mindre muntert Àr dÄ att de för hushÄllen viktiga matpriserna bedöms ha stigit under januari och dÀr ses ingen lÀttnad Ànnu. Detta Àr prisökningar som Àr kopplade till förÀndrade kostnader upp till ett halvÄr bakÄt i tiden men som först nu slÄr igenom pÄ priset i butikshyllan, förklarar Torbjörn Isaksson.

– Men till exempel rĂ„varupriser, transportkostnader och energipriser tycks ha toppat och om nĂ„gon eller nĂ„gra mĂ„nader – kanske redan i februari – sĂ„ slutar priserna att öka pĂ„ det sĂ€tt vi sett.

– DĂ€remot tror vi inte att priserna ska börja falla, snarare plana ut.

Även om mĂ„ndagens siffra nu kanske inte förvĂ€ntas bli nĂ„got extremt trendbrott sĂ„ förvĂ€ntas inflationen falla tillbaka under 2023.

– Vi tror att inflationen ska falla tillbaka tydligt under 2023 men det dröjer ett par mĂ„nader innan det syns mera tydligt.

Fakta: InflationsmÄtt

Inflationen mÀts som prisförÀndringar pÄ Ärsbasis. PÄ mÄndag slÀpps statistik frÄn SCB som visar pÄ prisförÀndringarna mellan januari 2022 och januari 2023.

Det Àr framför allt tre inflationsmÄtt som anvÀnds av bedömare och Riksbanken. KPI (total inflation), KPIF (inflation exklusive rÀnteförÀndringar), och KPIF exklusive energi.

Snittprognosen för december, enligt Bloombergs sammanstÀllning, ligger pÄ:

KPI, 11,8 procent (jÀmfört med 12,3 procent).

KPIF, 9,4 procent (10,2 procent).

KPIF exklusive energi, 8,3 procent (8,4 procent).

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!