KI: Räkna med ännu högre matpriser

Det är redan tufft för många, det kommer dock att bli ännu tuffare. Så kan KI:s nya prognos sammanfattas.

– Mycket är fortfarande detsamma, säger generaldirektören Albin Kainelainen till TT om vad som faktiskt förändrats sedan den senaste prognosen.

– Vi ser fortfarande att den väldigt höga inflationen pressar hushållen väldigt hårt och att man får dra ned på sin konsumtion. Det som är oroande är att inflationen blivit bredare och flera varor som nu ökar i pris och det kommer att ta längre tid att få bukt med.

Reviderar upp

Detta gör nu att KI reviderar upp sin inflationssiffra för 2023 till 6,1 procent från tidigare 5,2 procent. Detta i sin tur gör också att man bedömer att Riksbanken går vidare med ytterligare räntehöjningar och styrräntan kommer att toppa på 3,75 procent jämfört med nuvarande 3,00 procent. Det är betydligt högre än Riksbankens egna prognos där styrräntan ska toppa på 3,3 procent enligt nuvarande räntebana.

– Vi ser sedan att styrräntan kommer att börja sänkas nästa år när inflationen börjat att komma ned igen, säger Kainelainen.

En tungt bidragande orsak till den höga inflationen har varit de rusande matpriserna. De senaste tidens priskrig mellan matjättar som Lidl och Coop, är dock ingen självklar faktor till att inflationen kommer att pressas ned, bedömer Albin Kainelainen:

– Matpriserna står för en väldigt stor del av inflationsuppgången så minskade matpriser vore väldigt välkommet, sedan är det väldigt svårt att bedöma de här utspelen, de är relativt små, säger han.

Ni ser samtidigt att företagen har fortsatta planer för att höja priserna?

– Vi ser bland annat inom livsmedelsbranschen att det fortfarande är en hög andel som planerar för detta, sedan frågar vi inte hur många procent man tänker höja priserna. Den andelen som planerar detta har inte rört sig nedåt de senaste månaderna och det är också anledning till att vi är oroliga för inflationen.

TT: Vad gör du för bedömning av detta?

– Tittar man på livsmedelsbranschen så pekar dom själva på att det är långa eftersläpningar och det är fortfarande prisökningar som ska igenom i systemet innan man ser prisnedgångar även om världsmarknadspriset gått ned på en rad produkter.

Finns det då några ljusglimtar inom svensk ekonomi? Ja, KI räknar med ett mindre kraftigt BNP-fall för 2023 än tidigare, dessutom tros arbetsmarknaden stå sig hyfsat stark och arbetslösheten förväntas uppgå till 7,9 procent 2023 jämfört med en prognos på 8,1 procent vid förra prognosen.

– Den här lågkonjunkturen slår bredare än de vi upplevt på länge då även medelklassen med stora lån påverkas. Tidigare har dessa fått minskade räntekostnader under en lågkonjunktur. Sedan slår de alltid hårdast med de med minst marginaler.