ââDet hĂ€r Ă€r en juridisk knĂ€ckfrĂ„ga, sĂ€ger statsrĂ€ttsprofessorn Joakim Nergelius.
Lagen som ska ge Cementa möjlighet att fortsÀtta sin verksamhet Àven efter 31 oktober har kritiserats skarpt av LagrÄdet, som menar att remisstiden var för kort. I sitt utlÄtande tog man Àven sikte pÄ att förslaget verkar vara utformat för ett specifikt fall, vilket inte Àr tillÄtet enligt den svenska författningen.
Historiskt liknande fall
Av dessa tvĂ„ punkter Ă€r det framför allt den senare som blir intressant om lagen skulle komma att prövas i domstol, enligt Joakim Nergelius, professor i statsrĂ€tt vid Ărebro universitet och expert pĂ„ grundlagsfrĂ„gor.
ââDen dominerande uppfattningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r att om lagen teoretiskt gĂ„r att tillĂ€mpa i fler fall Ă€n ett sĂ„ spelar det egentligen ingen roll att den i praktiken tar sikte pĂ„ ett fall, sĂ€ger han.
Han nÀmner exempel pÄ historiska fall som har viss likhet med Cementa. Ett sÄdant fall intrÀffade i mitten av 1990-talet nÀr det skulle fattas beslut om den framtida stÀngningen av de tvÄ reaktorerna i BarsebÀck. DÄ stiftades en lag som, enligt Nergelius, i praktiken inte kunde anvÀndas vid nÄgot annat tillfÀlle. Men eftersom det var teoretisk möjligt fick lagen klartecken.
Samtidigt understryker han att det kan bli annorlunda denna gÄng. NÄgot som kan ha betydelse Àr exempelvis i vilken del av domstolskedjan som ett eventuellt fall hamnar.
ââOm det Ă€r en miljödomstol dĂ€r miljöintresset Ă€r större eller högsta förvaltningsdomstolen som Ă€r mer legalistisk, kan sĂ€kert ha en viss betydelse. Olika domstolar kan sĂ€kert komma till olika resultat.
"Komplicerande omstÀndigheter"
Ăven Henrik Wenander, professor i offentlig rĂ€tt vid Lunds universitet, framhĂ„ller att det Ă€r svĂ„rt att förutsĂ€ga hur en juridisk prövning skulle kunna sluta. Men han pĂ„pekar ocksĂ„ att det finns en praxis som innebĂ€r att de olika delarna av grundlagen vĂ€rderas olika högt.
ââSĂ„dant som gĂ€ller medborgerliga fri- och rĂ€ttigheter vĂ€ger vĂ€ldigt tungt och dĂ„ Ă€r ribban för att Ă„sidosĂ€tta lagstiftningen lĂ€gre. Men nĂ€r det som i det hĂ€r fallet handlar om kompetensfördelningsfrĂ„gor, det vill sĂ€ga att riksdagen ska lagstifta i ett enskilt fall, dĂ„ ska det mer till för att man ska Ă„sidosĂ€tta lagen.
En möjlighet
Samtidigt finns det en möjlighet att man frÄn juridiskt hÄll skulle kunna ta tillfÀllet i akt och förtydliga praxis, sÀger han och lyfter fram att det finns omstÀndigheter som talar till regeringens nackdel.
ââRegeringen har hĂ€r gett sig in i en frĂ„ga som redan Ă€r avgjord i domstol dĂ€r ett företag har fĂ„tt avslag. DĂ€refter har man vidtagit sĂ€rskilda Ă„tgĂ€rder och lagt fram ett förslag som till vĂ€ldigt stor del verkar vara anpassat efter just detta specifika fall.
ââSammanlagt handlar det om flera komplicerande omstĂ€ndigheter som talar för att det finns ett visst utrymme för att högsta instans kan förtydliga praxis och skĂ€rpa sina krav.