RekordĂ„r för kommunerna – trots coronakrisen

Aldrig tidigare har sÄ mycket extra pengar strösslats över kommunerna som under coronakrisen. Men ovÀntat lÄga kostnadsökningar fÄr SKR att rÀkna med ett rekordöverskott. Utmaningen för kommunpolitiker blir att hÄlla i plÄnboken.

Kommunerna gÄr mot ett rekordÄr, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom pÄ SKR. Arkivbild.

Kommunerna gÄr mot ett rekordÄr, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom pÄ SKR. Arkivbild.

Foto: Ali Lorestani / TT

Politik2020-09-18 05:35

64 kommuner gick med underskott förra Äret. Men i Är ser det minst sagt annorlunda ut.

– Vi gĂ„r mot ett rekordöverskott, totalt sett. FĂ„ kommuner, om ens nĂ„gra, kommer att gĂ„ med underskott, sĂ€ger Annika Wallenskog, chefsekonom pĂ„ Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Just nu jobbar SKR med höstens prognos inför kommunernas bokslut. OsÀkerheten hur pandemin pÄverkar samhÀllsekonomin Àr stor. Men för 2020 ser det mycket ljust ut.

– Det Ă€r en unik situation, dĂ€r man fĂ„tt otroligt mycket pengar, samtidigt som kostnadsökningarna varit ovĂ€ntat lĂ„ga.

"Bergochdalbana"

Staten har skjutit till 28,5 vÀlfÀrdsmiljarder i generella statsbidrag för 2020. Under pandemin har staten ocksÄ lovat att stÄ för merkostnader för covid-19 inom sjukvÄrd, funktionshinder- och Àldreomsorg.

– Egentligen har kommunerna fĂ„tt omkring 50 miljarder kronor i Ă„r, med alla olika stöd. Dessutom har skatteintĂ€kterna inte vikt sig pĂ„ det sĂ€tt som vi och andra förutspĂ„dde. Det beror i stora drag pĂ„ korttidspermitteringarna, sĂ€ger Wallenskog.

I vÄras trodde ekonomerna att skatteintÀkterna skulle öka med 0,9 procent under det resterande Äret.

– Men det handlar snarare om tvĂ„ procent. LĂ€get Ă€r helt annorlunda. Jag har aldrig varit med om en sĂ„dan bergochdalbana, sĂ€ger Wallenskog.

Minskade kostnader

DÀrtill bedömer flera kommuner att kostnaderna har minskat i Är, jÀmfört med förra Äret.

– Dels har folk inte velat söka Ă€ldreboenden och hemtjĂ€nst i samma utstrĂ€ckning. Mycket daglig verksamhet har inte blivit av. Sommarskola och liknande har inte besökts pĂ„ det sĂ€tt som det brukar. Även idrott och kulturomrĂ„det har blivit betydligt lĂ€gre.

Staten har dessutom betalat hela kommunernas sjuklönekostnader fram till sista juli.

– I och med att man inte haft lika stora behov har man i mĂ„nga fall inte tagit in nĂ„gon vikarie för den som Ă€r sjuk. DĂ„ fĂ„r man lĂ€gre kostnader totalt sett.

Tuffare framtid

Men guldregnet över kommunerna Àr inte för evigt.

Även under 2021 finns utlovade statsbidrag. Redan i vĂ„ras lovades en permanent ökning med 12,5 miljarder, jĂ€mfört med 2019. Ytterligare 10 miljarder ligger i budgetpropositionen för 2021. Fem miljarder till 2022, för att dĂ€refter upphöra.

– 2022 ser fortfarande riktigt tufft ut. För 2023 Ă€r det mĂ„nga kommuner som sĂ€ger att de inte fĂ„r ihop budgeten, sĂ€ger Wallenskog.

Utmaningen för kommunpolitikerna blir att lyfta blicken och att hÄlla i plÄnboken.

– Det blir konstigt. Man vet att man mĂ„ste spara samtidigt som man har ett rekordöverskott.

Finns risker

PÄ lÄng sikt gör Ärets överskott ingen större skillnad. MÄnga kommuner stÄr inför stora demografiska utmaningar, med en bÄde vÀxande och Äldrande befolkning.

– Samtidigt borde man passa pĂ„ att göra saker nu i Ă„r, nĂ€r man har sĂ„ pass mycket pengar, som kan effektivisera verksamheten framĂ„t. Snarare Ă€n att anvĂ€nda pengarna till att anstĂ€lla personal som man senare inte kan behĂ„lla.

TT: Vad finns det för risker med ett plötsligt överskott?

– Risken Ă€r att man bygger upp verksamheter som man inte klarar av att behĂ„lla framöver, sĂ€ger Wallenskog.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!